Socialdemokraterna vill använda bostadspolitiken för att bryta segregationen – men samtidigt visar ny forskning att blandade upplåtelseformer bara ger små effekter och småhusägare säger kraftigt nej till förtätning.
Joakim K E Johansson
Uppdaterad: 21 nov. 2025Publicerad: 23 nov. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
Ny forskning visar att effekterna av att blanda upplåtelseformer i praktiken är betydligt mindre än vad många politiker hoppas på.
”Det finns effekter – men de är små”, säger KTH-professorn Mats Wilhelmsson till Bostadspolitik.se.
Missa inte: C röstar oftare med SD – trots hårda löften. News55
På S-kongressen i våras presenterade partiledningen en ny integrationslinje inför valet 2026. Den bygger på en stram migrationspolitik och en aktiv bostadspolitik där nyanlända inte längre ska placeras i redan utsatta områden, utan blandas genom att exempelvis bygga flerfamiljshus i villaområden.
“Vi menar allvar med att vi tänker bryta segregationen och använda bostadspolitiken som en motor i det arbetet”, sa Lawen Redar (S), då till Aftonbladet.
Marginella skillnader
Även om socialdemokraterna sedan dess har tonat ner retoriken kring att blanda befolkningen ligger linjen i huvudsak fast.
ANNONS
Samtidigt visar Mats Wilhelmssons studie av 1 287 lokala bostadsområden i Stockholm att effekten på inkomstsegregation är mycket begränsad. Att bygga hyresrätter i höginkomstområden minskar inkomstskillnaderna något – men bara marginellt.
I områden där andelen hyresrätter ökat med 10–15 procentenheter har inkomstskillnaderna minskat med 3–4 procent, enligt studien. Effekten är ännu svagare i låginkomstområden där man byggt ägt boende. Där är den inte ens statistiskt säkerställd.
ANNONS
Andra åtgärder är bättre
Mats Wilhelmsson konstaterar att teorin om att människor skulle stanna i utsatta områden om det finns fler bostadsrätter inte får stöd i materialet. De som får högre inkomster flyttar i regel ändå.
Läs även: Nu visar SVT hur Sverige byggdes: “Chockartade bilder”. News55
I stället pekar han på andra åtgärder: ökad rörlighet, färre inlåsningseffekter och förändringar i bostadskön som i dag gynnar personer med höga inkomster och lång kötid.
Villaägare säger nej
Samtidigt som politikerna vill blanda befolkningen säger småhusägare tydligt nej till kraftig förtätning i villaområden. En ny enkät från Villaägarnas Riksförbund, med över 12 000 svarande, visar ett mycket starkt motstånd.
ANNONS
86 procent är negativa till att riva villor för att bygga flerbostadshus. 91 procent säger nej till att ta grönområden i anspråk.
“Villaägare värnar småskalighet, lugn och grönska. Man önskar inte höga flerbostadshus bland villorna”, säger Jonathan Lindgren till Vi Villaägare.
“Ändrar förutsättningarna för hela området”
Småskalig förtätning, som avstyckning av tomter, har visst stöd – men bara om områdets karaktär bevaras. Motståndet mot större förändringar har dessutom ökat sedan 2020.
Flera av de öppna svaren pekar på oro för trafik, bristande infrastruktur och förlorad närhet till naturen. ”Det ändrar förutsättningarna för hela området”, skriver en medlem.
Läs även: Grönsaker eller matglädje – vad håller oss friskast? News55
Läs även: McDonalds-toppen om svenska burgarkampen: ”Vi expanderar”. Dagens PS
Läs även: Onlineprogram gav henne energin tillbaka. E55
ANNONS
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Joakim K E Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se
Joakim K E Johansson
Journalist, kommunikatör och fotograf som gillar bra historier, intressanta vinklar och gamla kameror. Har jobbat med kommunikation sedan 90-talet och blir fortfarande nyfiken varje gång något skaver. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS