För bara några decennier sedan var det självklart att barn skulle lyda – till varje pris. I dag är det relationen mellan barn och vuxen som står i centrum.
Frank Kummel
Uppdaterad: 19 maj 2025Publicerad: 19 maj 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
Förbudet mot barnaga 1979 markerade inte bara ett juridiskt vägskäl, utan en djupgående förändring i synen på föräldraskap.
I Maja Larssons text i DN berättar hon hur ett oskyldigt försök att läsa en barndomsfavorit för sin sjuåring blev till en påminnelse om ett samhälle i förändring.
Boken, ”Prostens barnbarn” från 1976, rymde scener där barn hotades med mattpiskor och låg och darrade av skräck. Något som för Maja Larsson, uppväxt på 1990-talet, tidigare gått obemärkt förbi.
“Det går inte att läsa för en nutida sjuåring om hur ett barn ligger och darrar av skräck under sängen medan morfadern står stor och sträng och arg i dörröppningen”, skriver Maja Larsson.
MISSA INTE: Tunga namn kritiska till höjning av pensionen: “Dumma i huvudet” (E55)
En lång historia av våld mot barn
Under större delen av Sveriges historia har kroppsliga bestraffningar varit en självklar del av barnuppfostran. I bondesamhället var agan ett verktyg för lydnad. Tanken att ett barn måste känna smärta för att förstå vad som är rätt genomsyrade både religiösa texter och samtida barnböcker.
Förr i tiden förväntades föräldrar inte bara ta till riset – det sågs som en självklar del av deras uppgift. Att fostra betydde att tukta, och att inte göra det kunde uppfattas som slapphet.
ANNONS
Först runt 1900 började andra tankar ta form. Pedagogen och författaren Ellen Key talade tidigt om barns rätt till respekt och trygghet, men hennes idéer fick inget större fäste i samhället direkt.
Det tog tid innan tanken på en annan sorts uppfostran slog rot. Ännu under 60-talet var det vanligt att föräldrar såg slag och hårda tag som en självklar del av att uppfostra barn.
MISSA INTE: Kronprinsessan om natur: ”En konstant önskan att hinna vara ute”
ANNONS
Senaste nytt
1979: en milstolpe i svensk lagstiftning
Förändringen kom gradvis, men 1979 blev Sverige först i världen med ett förbud mot barnaga, skriver Rädda Barnen. Föräldrar fick inte längre slå sina barn, inte ens med ringa våld.
Samtidigt blev det förbjudet att kränka barn psykiskt genom exempelvis hot, isolering eller förlöjligande. Det var en markering mot ett auktoritärt synsätt som levt kvar i generationer.
Det var dock inte utan motstånd. Många reagerade med ilska. Kritiker såg förbudet som ett intrång i familjens frihet. I pressen försvarades agan av både religiösa företrädare och vanliga föräldrar.
Men parallellt med debatten växte en ny idé om föräldraskap fram – där empati, kommunikation och ömsesidig respekt blev ideal.
ANNONS
MISSA INTE: Narkolepsi efter vaccinet – Nytt hopp för de drabbade
Den relationella revolutionen med barn
I dag är det få som försvarar barnaga, men spåren från det gamla synsättet finns kvar. Många som växte upp före 1980-talet bär med sig erfarenheter av att ha blivit utskällda, fasthållna eller slagna hemma.
Trots att samhället tagit avstånd från den sortens uppfostran syns spåren fortfarande. En undersökning från Allmänna Barnhuset visade att 13 procent av eleverna i nionde klass år 2022 hade utsatts för fysiskt våld av en förälder.
Men mycket har också hänt. Föräldrar i dag förhandlar, mutar och vädjar hellre än höjer rösten.
De bygger relationer, pratar om känslor och letar pedagogiska lösningar. Den auktoritära modellen har ersatts med en dialogisk – ibland till priset av otydliga gränser, men ofta med barnets välmående i fokus.
En ny tid – med nya utmaningar
ANNONS
Förbudet mot barnaga var bara början. Det innebar ett avståndstagande från ett våldsamt arv, men också starten på ett nytt slags föräldraskap.
Ett där närhet, tålamod och tydlig kommunikation är viktigare än auktoritet.
I en tid då samhällsdebatten åter präglas av krav på hårdare tag – i skolan, i rättssystemet, i hemmet – påminner Maja Larsson om vad vi har lämnat bakom oss. Och varför.
Kanske behöver dagens barn få veta det, för att förstå vilken vändning samhället faktiskt tog. Och för att vi aldrig ska gå tillbaka.
“Förbudet mot barnaga handlade om så oerhört mycket mer än bara våld – det innebar en total omstöpning av föräldraskapet, och det var här vi landade”, skriver Maja Larsson mot slutet av hennes text.
Läs mer om ekonomi:
Allt färre småsparare följer klassiska rådet på börsen (E55)
Nobelbanan: Sveriges första järnväg på pelare
ANNONS
PRO i möten med bankerna: “Bedrägerierna rusade i väg”
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS