Antalet personer i Sverige som får sjukersättning har mer än halverats på 20 år, men andelen som får sjukersättning på grund av psykiatriska diagnoser har ökat.
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 13 maj 2025Publicerad: 13 maj 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
Sjukersättning, som tidigare kallades förtidspension, kan den som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör arbetsförmågan så nedsatt att Försäkringskassan bedömer att personen aldrig mer kommer kunna arbeta.
“I december 2024 hade cirka 220 000 personer sjukersättning, vilket motsvarar 3,5 procent av Sveriges befolkning i åldersgruppen 19–65 år. För 20 år sedan hade 9,6 procent i samma åldersgrupp sjukersättning. Utvecklingen beror huvudsakligen på lagändringar som genomfördes år 2008”, säger Karin Andersson, analytiker på Försäkringskassan, i ett pressmeddelande.
Lagändringarna har gjort att det nu är färre personer med tunga arbeten som får sjukersättning eftersom de bedöms ha arbetsförmåga för arbeten som inte är fysiskt tunga.
Fler med psykiatriska diagnoser
Det här gör att den grupp som i dag får sjukersättning ser annorlunda ut än den gjorde för 20 år sedan, då hade 31 procent sjukersättning på grund av psykiatriska diagnoser, i dag är den gruppen 53 procent.
År 2004 hade var tionde person som fick sjukersättning en ersättning på garantinivå, år 2024 hade var tredje mottagare det.
Garantiersättningen är 13 622 kronor per månad före skatt för den som har fyllt 30 år.
“Andelen mottagare med sjukdomar i rörelseorganen och med en ersättning baserad på tidigare inkomst har minskat. Medan gruppen som aldrig kommit in på arbetsmarknaden, ofta med psykiatriska diagnoser och garantiersättning, beviljas ersättning i samma grad som tidigare”, säger Karin Andersson i pressmeddelandet.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
300 000 färre får sjukersättning
I dag får cirka 220 000 personer sjukersättning, år 2004 var det drygt 527 000 som fick ersättning, alltså nästan 300 000 fler, det skriver Arbetet.
När reglerna för att få sjukersättning skärptes år 2008 avskaffades den tidsbegränsade sjukersättningen, vilket innebar att de som hade långvarig, men inte permanent, nedsatt arbetsförmåga inte längre kunde få ersättning.
Kraven för att få sjukersättning tills vidare skärptes samtidigt, för att få det krävs att arbetsförmågan bedöms vara stadigvarande nedsatt, alltså för all överskådlig framtid och för alla typer av arbeten.
Slår extra hårt mot arbetare
De här hårdare kraven slår extra hårt mot personer som har fysiskt krävande arbeten och förändringen syns tydligt i statistiken.
För 20 år sedan var det 38 procent som fick sjukersättning på grund av sjukdomar i rörelseorganen, nu är det bara 17 procent.
“En tydlig konsekvens av de mer restriktiva reglerna är att yrkesgrupper med fysisk krävande arbeten har svårare att få sjukersättning beviljad. De skulle, teoretiskt sätt, kunna ha arbetsförmåga i fysiskt lättare arbeten”, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan till Arbetet.
ANNONS
Fem år kvar till ålderspension
Reglerna för äldre personer som har högst fem år kvar till sin ålderspension mildrades dock år 2022.
Om du har nått över den åldern prövar Försäkringskassan bara om du är för sjuk för arbeten som du har erfarenhet av under de senaste femton åren.
“Det innebar ett litet hack uppåt i kurvan, något fler personer fick sjukersättning. Men det är inga dramatiska förändringar”, säger Ulrik Lidwall till Arbetet.
Läs mer på News55: Då kan du få 3 343 kronor av Försäkringskassan – i månaden
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS