AI:n har nått frontlinjen. I takt med att Sveriges försvar rustar upp för miljardbelopp höjs nu röster för att det är datavetare – inte värnpliktiga – som bäst stärker vår militära förmåga.
Frank Kummel
Uppdaterad: 19 maj 2025Publicerad: 19 maj 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
I en konferenslokal i Tierp, där svenska och amerikanska uniformer blandas i bänkraderna, riktas uppmärksamheten inte mot ny krigsmateriel eller strategi för Östersjöområdet.
Istället handlar diskussionerna om något betydligt mer abstrakt – och samtidigt avgörande för framtiden: artificiell intelligens.
Från scenen kommer ett påstående från Peter Bovet Emanuel, överstelöjtnant och forskare vid Försvarshögskolan som väcker reaktioner:
“Om jag var ÖB skulle jag hellre anställa 100 riktigt vassa datavetare än 10 000 nya soldater”, säger Peter Bovet Emanuel till SvD.
MISSA INTE: Tunga namn kritiska till höjning av pensionen: “Dumma i huvudet” (E55)
AI verktyg blir viktigare
Efter tre decennier i försvarets tjänst har han tagit av sig uniformen och bytt fokus – från traditionell militär verksamhet till att undersöka hur AI kan användas i praktiken.
Han säger inte detta för att provocera, utan för att utmana hur vi tänker kring resursfördelning i ett nytt försvarsläge.
ANNONS
I sitt arbete har han tagit fram två AI-baserade verktyg, utformade för att stötta beslutsfattare när flera hot uppstår samtidigt. De ska hjälpa till med att samla underrättelser och välja rätt insats.
Det som i vanliga fall kräver en grupp experter och betydligt längre betänketid, kan nu lösas på en bråkdel av tiden, menar han.
MISSA INTE: Kronprinsessan om natur: ”En konstant önskan att hinna vara ute”
ANNONS
Senaste nytt
AI förändrar krigföring
Att militära beslut tas snabbare och med större precision är inte längre bara en teoretisk möjlighet. I Ukraina används redan avancerade AI-system som analyserar realtidsdata från drönare, satelliter och sensorer.
System som Palantirs Avengers kan på ett par sekunder identifiera fientliga fordon – något som i grunden förändrat hur landet för sitt försvar mot Ryssland.
Det är utvecklingen där som många i Tierp återkommer till. Henrik Rosén, överste och chef för Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, konstaterar att AI-tekniken blivit en strategisk resurs – och att Sverige inte har råd att stå utanför:
“Om vi vill ha ett starkare försvar kan vi inte bara skala upp det vi redan har. Vi måste se hur vi kan använda ny teknik för att öka effektiviteten”, säger han till tidningen.
ANNONS
MISSA INTE: Narkolepsi efter vaccinet – Nytt hopp för de drabbade
Smarta verktyg, inte ersättare
AI-modellerna som nu utvecklas inom svensk försvarssektor syftar inte till att ersätta människor, utan att avlasta dem. Ett konkret exempel är hur förhör med krigsfångar skulle kunna effektiviseras.
AI kan snabbt sortera och sammanfatta stora mängder data, vilket både sparar tid och gör informationen mer användbar.
“Det handlar om att få ett mer tillförlitligt underlag och öka hastigheten i insamlingen”, säger Pontus Kalmevall, överstelöjtnant och utvecklingschef på centret, till SvD.
Han lyfter också hur AI kan användas för att bearbeta underrättelsematerial: transkribera, analysera och presentera sammanställningar som stöd för mänskliga analytiker. På så sätt blir människan en övervakare snarare än en informationsslav.
Ett nytt sätt att tänka försvar
ANNONS
Att bygga fler regementen eller köpa fler stridsflyg är inte längre det enda sättet att stärka landets försvar. Den snabba teknikutvecklingen kräver ett nytt tänkande, enligt flera av de militära cheferna.
Det svåra är inte att skapa en ny bataljon – det är att förstå var de riktigt avgörande framstegen sker.
Henrik Rosén beskriver det som att segla i nya vatten. Det är lätt att följa gamla spår, men den digitala utvecklingen och att gå mot AI kräver mod att gå först.
Så vad är svaret på frågan: fler soldater eller fler datavetare?
“Kanske 50 datavetare, för att öka effektiviteten hos de 10 000 soldaterna med 50 procent”, avslutar Henrik Rosén till SvD.
Läs mer om ekonomi:
Allt färre småsparare följer klassiska rådet på börsen (E55)
Nobelbanan: Sveriges första järnväg på pelare
ANNONS
PRO i möten med bankerna: “Bedrägerierna rusade i väg”
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS