Därför får fler svenskar vänta längre på operation

Tidningen konstaterar att många passerar vårdgarantin med råge. Totalt, när det gäller planerade operationer inom den offentliga vården under 2022, var det 32 procent som fick vänta i mer än 90 dagar på sin operation. Det motsvarar över 100 000 operationer. I den här gruppen hade drygt 16 000 väntat längre än ett år. Mer än 660 hade väntat i över tre år, enligt siffror från Spor, Svenskt perioperativt register, skriver Dagens Nyheter.

Variationerna är stora, både mellan olika ingrepp och hur länge patienter från olika delar av landet får vänta. Norrbotten är den region som har störst andel patienter med riktigt långa väntetider.

Bland äldre multisjuka och patienter med underliggande sjukdom som förra året gjorde en knäoperation hade var fjärde patient väntat i mellan ett till tre år. Var femte kvinna som opererades för framfall i Värmland förra året hade väntat mellan ett och ett halvt till tre år på ingreppet, skriver tidningen.

– Det är inte livshotande tillstånd, men kan ha kraftig påverkan på livskvaliteten. Du dör inte av ett utslitet knä, men du kan ha vansinnigt ont, säger Bengt Cederlund, överläkare inom anestesi på Södertälje sjukhus och ansvarig för Spor, Svenskt perioperativt register.

Oönskade effekter

Dagens Nyheter skriver att det generellt sett är brist på operations- och anestesisjuksköterskor, men framför allt att det är brist på vårdplatser, som gör att antalet operationer fortfarande inte når upp till nivåerna före pandemin. Detta trots att regeringen gått in med pengar för att klinikerna ska komma ikapp med den uppskjutna vården.

Men kökapningen har dock fått oönskade effekter. När regionerna började upphandla privat vård för att korta köerna sade många regionanställda upp sig och tog jobb inom bemanningsbolag, där de fick högre löner, bättre arbetstider och mindre komplexa patienter.

Förutom att skapa en personalkarusell har de statliga satsningarna på kökapning gynnat vissa patienter framför andra, berättar ansvariga i regionerna, enligt Dagens Nyheter. Den privata vården utför i stort sett bara dagkirurgi och tar därför endast friskare patienter, som inte behöver vårdplats efter ingreppet eller iva-platser i beredskap.

– Det har drabbat gruppen sköra äldre med underliggande sjukdom och andra multisjuka som är hänvisade till den offentliga vården, där de kan få vänta extra länge i kö på grund av bristen på vårdplatser, berättar Bengt Cederlund för tidningen.