News55

Demografisk kris förändrar Sverige och dess uppbyggnad i grunden

Bostäder
Demografin i Sverige håller på att förändras drastiskt. (Foto: Pixabay, Getty Images, I.Wierink-van Wetten)
Paulina Monzón
Paulina Monzón
Uppdaterad: 20 maj 2025Publicerad: 20 maj 2025

Sveriges befolkning åldras snabbt, samtidigt som både barnafödande och invandring minskar. Experter varnar för ett systemskifte som kräver nya lösningar inom bostäder, stadsplanering och kommunal service.

ANNONS

Mest läst i kategorin

Sverige står inför ett historiskt demografiskt skifte.. Det kan man tyda i Statistikmyndigheten SCB:s senaste siffror. Barnafödandet har sjunkit till 1,43 barn per kvinna – den lägsta nivån sedan mätningarna började på 1700-talet. Samtidigt har invandringen minskat markant. Dessa förändringar innebär att befolkningstillväxten bromsar upp, något som länge varit en grundpelare i både samhällsekonomi och fastighetsutveckling.

Trots att den totala folkmängden fortfarande ökar något – bland annat tack vare att människor lever längre – döljer detta den djupgående strukturella förändringen i befolkningens sammansättning. Inom ett decennium beräknas antalet personer över 80 år öka med 40 procent, vilket ställer stora krav på bostads- och samhällsplanering.

”Jag tror inte att folk riktigt förstår allvaret i att vi har lågt barnafödande och numera inte så mycket invandring. Vårt samhälle och hela ekonomin har alltid byggt på befolkningstillväxt”, konstaterar Adam Tyrcha, chef för analys och tillväxt på fastighetskonsulten Newsec, till Dagens Industri.

MISSA INTE: Därför stannar många sjukskrivna kvinnor kvar i hemmet

Förskjutning i behov av bostäder

En direkt konsekvens av den förändrade befolkningsstrukturen är att trycket på nyproduktion av bostäder för unga och barnfamiljer minskar, samtidigt som behovet av boenden för äldre växer kraftigt. Idag rapporterar 109 kommuner redan ett underskott av äldreboenden, samtidigt som ekonomiska resurser är begränsade.

Kommunernas dubbla utmaning består i att tillgodose ett växande omsorgsbehov för äldre, samtidigt som skatteintäkterna minskar på grund av en lägre andel yrkesverksamma. Att bygga äldreboenden är dessutom en process som tar många år, vilket innebär att samhället redan nu måste planera för ett behov som kulminerar om tio till tjugo år.

”Jag är väldigt orolig”, säger Adam Tyrcha när har talar om den demografiska förändringen i Sverige. (Foto: Newsec)
ANNONS
ANNONS

Nya lösningar för äldreboende

För att möta det växande behovet av boenden för äldre utvecklas nya bostadskoncept. Traditionella äldreboenden kompletteras med alternativa lösningar som kombinerar självständigt boende med tillgång till vård och service. Privata initiativ som så kallade “55+”-boenden, där äldre bor i anpassade bostäder med närhet till gemensamma utrymmen och stöd, vinner mark.

Det handlar inte bara om byggnation, utan också om hur städer utformas. Ett allt tydligare mål är att koncentrera den äldre befolkningen till områden där infrastruktur och service kan samordnas effektivt. Detta påverkar hur framtidens stadsdelar planeras – med större fokus på tillgänglighet, närservice och kollektivtrafik.

Risk för överutbud och tomma bostäder

Om trenden med lågt barnafödande och minskad invandring fortsätter, varnar experter för ett framtida överutbud av vissa typer av bostäder, särskilt i områden som tidigare växt snabbt. En negativ spiral där tomma bostäder och lokaler pressar fastighetsvärden kan uppstå, vilket redan har setts i länder som Japan och Sydkorea där demografiska utmaningar orsakat stagnation på bostadsmarknaden.

Effekterna begränsas inte till bostadssektorn. Även kontorslokaler, butiker och logistikfastigheter påverkas när arbetskraft och konsumtion minskar. En befolkning som inte växer innebär mindre efterfrågan på både varor och tjänster – något som slår brett mot hela samhällsekonomin.

Ett samhälle i behov av omställning

För att undvika långsiktiga negativa konsekvenser krävs nya politiska initiativ och strategier, menar Adam Tyrcha. Det handlar om att stimulera barnafödande, utveckla bostadspolitiken och skapa incitament för bostadsbyggande som möter framtida behov.

ANNONS

”En stor anledning, enligt våra analyser, till varför folk inte skaffar barn är bostadspolitiken och bostadsfrågan. Vi har fortsatt ett stort bostadsunderskott och har så haft i många decennier”, säger han.

Samtidigt måste digitalisering, mobilisering av specialkompetens och effektivare planeringsprocesser prioriteras.

”Det behövs mer aktivt beslutsfattande. Det finns en roll för politiken att spela. Det är klart att du har rätt till ditt privatliv och alla får ta sina egna beslut. Men någonstans handlar det här om vår framtid, de framtida pensioner för alla vi som lever i dag och att samhället ska fungera”, konstaterar Adam Tyrcha.

Läs mer:

Att gå och lägga sig arg kan vara bra för relationen – här är varför

PFAS i vin bara början – TFA finns nästan överallt i svensk natur

”UV-bada” – Ny trend påskyndar hudens åldrande

Nya experiment: Plasten tränger sig in i kärnan av våra celler

ANNONS
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS