Här är oron som förkortar livet

Den som lever med hälsoångest, det vill säga en ständig oro för hälsan och rädsla för allvarliga sjukdomar – lever paradoxalt nog kortare än andra. Det visar ny svensk forskning, skriver Kurera.

Ungefär tre till fyra procent av befolkningen har diagnosen hälsoångest, men många fler kan vara odiagnosticerade. Karolinska institutet har genomfört den hittills största studien om hypokondri, där de jämförde personer med diagnosen och de utan. Över 4 000 personer med hypokondri och över 40 000 personer utan diagnos deltog. Under den 24 år långa uppföljningen visade det sig att personer med hälsoångest hade en ökad risk att dö tidigare, i genomsnitt vid 70 års ålder jämfört med 75 års ålder för de utan diagnos.

Forskarna noterade särskilt en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och lungsjukdom hos personer med hälsoångest. Konstant oro kan leda till kronisk stress och inflammation i kroppen, vilket försvagar immunförsvaret och ökar risken för sjukdom.

Studien identifierade även kopplingar mellan hälsoångest och andra psykiatriska diagnoser, såsom bipolär sjukdom, ångest, depression och neuropsi.

Forskarna betonar att det finns hjälp att få, särskilt genom kognitiv beteendeterapi (KBT), som har visat sig ge goda resultat vid behandling av hälsoångest. Två av tre patienter mår betydligt bättre efter 10-14 veckors KBT, oavsett om det sker ansikte mot ansikte eller online, även för de som haft diagnosen under lång tid. Terapin fokuserar på att identifiera och förändra beteendemönster hos patienterna.

De drabbas oftare:

• Personer med hälsoångest är oftast födda i Sverige.
• De har ofta lägre utbildningsnivå.
• En högre andel av dem är ensamstående.
• Deras inkomstnivå är lägre.
• Många av dem har minst en annan psykiatrisk diagnos, särskilt ångestrelaterade och depressiva diagnoser.

Kännetecken på hälsoångest:

• Stark och ihållande oro för att drabbas av allvarlig sjukdom.
• Oron är ofta överdriven i förhållande till verklig sjukdomsrisk eller upplevda kroppsliga symtom.
• Triggers för oro kan vara olika, som att läsa om sjukdomar eller se program om döden.
• Plötsliga kroppsliga avvikelser, som smärta eller muskelryckningar, tolkas ofta som tecken på allvarlig sjukdom.
• Många använder strategier som att kontrollera kroppen, söka information om sjukdomar eller söka stöd från anhöriga.
• Hälsoångest kan leda till undvikande av situationer som kan orsaka oro, som sjukhusmiljöer eller vårdkontakter.
• Oron kan påverka arbetsförmågan genom koncentrationssvårigheter.
• Relationer med nära anhöriga kan påverkas negativt, särskilt om man ofta söker stöd för att lindra oron.