Lär er be om ursäkt, politiker!

Jag tycker att Löfven har skött själva krishanteringen med beröm godkänt. De två mest ansvariga statsråden, infrastrukturminister Anna Johansson och inrikesminister Anders Ygeman fick avgå, men Ygeman räddades kvar som Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen – en mycket viktig post ett år innan ett riksdagsval. Löfven vill behålla försvarsminister Peter Hultqvist trots Alliansens misstroendeförklaring och just nu är det faktiskt Alliansen som sitter med Svarte Petter. Oppositionen riskerar att framstå som grälsjuk och snål om den framhärdar i att avsätta Hultqvist, som är den utpekade minister som har haft minst ansvar i denna soppa och dessutom ett av regeringens mest populära statsråd.

      LÄS MER: Livserfarenhet ihop med ungdomlig entusiasm ger oerhörd kraft

Statsråden Annika Strandhäll och Morgan Johansson fick kraftigt ökade ansvarsområden som socialminister respektive inrikesminister och Helene Fritzon plockades in som migrationsminister, samt riksdagsmannen Tomas Eneroth som ny infrastrukturminister. Mitt intryck är att Löfven snarare vässade regeringen än retirerade för påtryckningar och jag tror han växte i många väljares ögon eftersom han lyckades undvika regeringskris och kaos.

Så långt allt väl. Men sedan kommer den ständiga plumpen i politiken: Varför har politiker överlag så förtvivlat svårt att idka självkritik och be om ursäkt för tabbar och misstag? Självgodheten från alla inblandade toppolitiker är monumental.

Löfven, som tidigare kallat IT-skandalen ett ”haveri”, ägnade hela kraften på presskonferensen att skälla på Alliansen som ”oansvarig”. Den ansvariga ministern Anna Johansson hade först inte en susning om någonting, mörkade sedan och till och med ljög om orsaken till att Transportmyndighetens generaldirektör Maria Ågren tvingades avgå. Ågren bröt medvetet mot lagen genom att inte säkerhetskontrollera IBM:s IT-tekniker i Tjeckien, Rumänien, Serbien och andra länder fick hantera Transportstyrelsens dataregister utan att först gå igenom säkerhetskontroll, som lagen föreskriver.

      LÄS MER: Därför höjer jag en skål för Sveriges alkoholmonopol

Anna Johansson hävdade ändå i media efter avgången: ”jag har inte gjort något fel”. Anders Ygeman, som inte informerade Löfven om skandalen, lämnade efter sin avgång tillbaka sina statsrådspennor ”med ett varmt leende på läpparna”, skriver han på Twitter. Visst är det en blinkning till Aina Erlander som tyckte man skulle vara noga med att skilja på statens egendom och ens privata – men nog är väl IT-skandalen värd att ta på lite mera allvar?

Jag tycker bristen på självkritik är en allmän politikersjuka, som givetvis inte bara gäller Socialdemokrater. Den underblåser bara politikerföraktet. När bra krishantering förenas med ödmjukhet och inställningen att fel ska erkännas och få konsekvenser kan den bli rent mästerlig. Så var det när gymnasieminister Aida Hadzialic avgick för ett år sedan, i augusti 2016. ”Jag har gjort mitt livs största misstag” sade hon efter en rattfylla och avgick med omedelbar verkan. Inga undanflykter eller bortförklaringar. Ensam med pressuppbådet, utan någon statsminister att hålla i handen. Alla politiker borde lära av Hadzialic.

      LÄS MER: Media desinformerade i hysterisk jakt på klick

Jag tycker för övrigt, vilket jag har skrivit om här på News55 med anledning av terroristattentatet vid Åhléns i centrala Stockholm, att journalister också ofta lider av samma sjuka. Att aldrig erkänna fel och misstag i sin rapportering.

Riksdagens konstitutionsutskott (KU) har nu bestämt att tidigarelägga sin behandling av IT-skandalen. Det vore bra och ett sätt att visa respekt för väljarna om Löfven tog tillfället i akt att då också beskriva vilka misstag som gjorts från regeringen och hur de ska kunna undvikas i framtiden.