Våra skattepengar i siffror: Så fördelas 2 300 miljarder

Gemensamma utgifter

Man kan dela in landets gemensamma utgifter i tre huvudsakliga områden som vi medborgare har gett stat, kommuner och regioner:

Verksamheter – samhällsnödvändiga funktioner och service åt oss invånare på lokal, regional och statlig nivå. Här ingår till exempel sjukvård och sophantering.

Omfördelning – den andra området är att omfördela pengar till dem som är i behov av ekonomiskt stöd, till exempel via pensioner och bidrag.

‍Investeringar – tredje uppgiften är att finansiera investeringar i sådant som vi använder och äger gemensamt, till exempel vägar och sjukhus.

Våra skattepengar ska täcka dessa utgifter.

Verksamheter: världfärdstjänsterna dominerar

Cirka 54 procent av vår gemensamma kassa går till att betala löpande utgifter i verksamheter som till exempel sjukvården och rättsväsendet (polis, domstolar och fängelser). I verksamhetsutgifter ingår löner, hyror och arbetsmaterial.

Av totala verksamhetsutgifter på cirka 1 260 miljarder kronor går det mesta (cirka 73 procent) till omsorg, sjukvård och utbildning – det som brukar kallas kärnan i välfärden. Som andel av de totala utgifterna på 2 300 miljarder kronor utgör välfärden 40 procent.

Näst efter välfärden kommer utgifter för rikets styrning och generella myndigheter, som till exempel Regeringskansliet och Skatteverket. Hit går drygt 100 miljarder kronor eller 8 procent av verksamhetsutgifterna.

Resterande 233 miljarder kronor, eller cirka 19 procent av verksamhetsutgifterna, går till alla övriga verksamheter. Av de övriga verksamhetsutgifterna är biståndet störst under åren 2019-2021, följt av de löpande utgifterna för försvar och polis.

Omfördelning: Här går våra skattepengar mest till pensionärerna

Av vår gemensamma kassa går cirka 36 procent till omfördelning, det vill säga utbetalningar av ekonomiskt stöd till personer och verksamheter. Några exempel är pension och sjukpenning, men här ingår också stöd till ideella organisationer och EU-avgiften.
‍
Av totalt cirka 850 miljarder kronor i omfördelning går tre fjärdedelar (cirka 75 procent) tillbaka till hushållen. Här ingår den allmänna pensionen, ekonomiskt stöd i form av bidrag samt inkomstförsäkringar som föräldraförsäkringen.
‍

Störst bland de utbetalningar som går till företag och organisationer är subventioner, en post som var ovanligt omfattande under pandemiåren 2020–2021. Därefter kommer EU-avgiften och bidrag till ideella organisationer som idrottsföreningar och studieförbund.

Investeringar: 10 procent av totala utgifter

En tiondel av vår gemensamma kassa, eller 224 miljarder kronor, går till att finansiera investeringar i sådant som vi äger eller nyttjar gemensamt, som vägar och järnvägar samt äldreboenden och sjukhus.
‍
I diagrammet nedan visas enbart de investeringar som finansieras med skattemedel. Förutom dessa görs även offentliga investeringar med hjälp av annan finansiering, till exempel finansieras utbyggnaden av elnäten med hjälp av elavgifter.
‍
Av de skattefinansierade investeringarna utgörs den största delen av investeringar i trafik och i välfärden. Cirka 50 procent går till trafikinfrastruktur som vägar och järnvägar samt till förskolor, äldreboenden och sjukhus för välfärdstjänsterna.
‍
Även grundforskning får en betydande del av investeringspengarna. Här ingår både labbutrustning, avancerade maskiner och datorer för den forskning vi valt att finansiera med gemensamma medel.
‍

Siffrorna i denna sammanställning kommer från Kunskapsverket och bygger på data från åren 2019-2021.
Utgifterna efter dessa år har förändrats men sammanställningen ger ändå en överblick över hur vår gemensamma kassa brukar fördelas.

Kunskapsverket är en politiskt och ideologiskt oberoende stiftelse vars syfte är att förmedla kunskap baserad på tillgänglig statistik och relevant forskning.

Läs även: Hyrorna på äldreboende är mycket högre än vanliga hyror

_ANNONS