Varannan elev behöver extra hjälp – "ett svek"

Varannan elev behöver extra hjälp – “ett svek”Jessica Gow/TTLärare vittnar om att de inte hinner med alla elever i behov av stöd eller anpassning. Arkivbild.UtbildningTTI varje mellanstadieklass behöver varannan elev extra stöd eller anpassningar i undervisningen. Men resurserna räcker inte alls, enligt Sveriges Lärare.Nu vill regeringen se över hur stödet kan renodlas och förbättras. Det rapporteras återkommande om elevers behov av extra stöttning för att kunna hänga med i undervisningen. I en ny rapport visar Sveriges Lärare hur stort behovet är. Det handlar om såväl elever som kortvarigt behöver lite extra tid eller vägledning, som elever som behöver mycket stöd under hela skoltiden. I en genomsnittlig mellanstadieklass har elva elever stöd eller anpassning, och ytterligare tre behöver särskilt stöd men får det inte. Halva klassen är alltså berörd och omfattningen är nästan lika stor i övriga grundskolan och gymnasiet, enligt den enkät som lärarfacket gjort.Träffar inte rätt Till bilden hör också att många av de elever som redan får någon form av hjälp skulle behöva någon annan, eller mer hjälp. Mer än hälften av de tillfrågade grundskolelärarna bedömer att eleverna i låg eller mycket låg grad får rätt insatser, enligt enkäten.Siffrorna är skrämmande. Det är så många elever som inte får den skolgång de har rätt till, säger Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén. Hon blev själv lite förvånad över problemets omfattning. Men hon tror inte att de tillfrågade lärarna överdrivit i sina svar, eftersom behoven är så varierande.Omöjligt uppdrag En stor majoritet av lärarna i undersökningen uppger att deras uppdrag blir omöjligt med så många hjälpbehövande elever. Konsekvensen blir att andra elever inte får tillräcklig uppmärksamhet. En majoritet vittnar om att nivån på undervisningen sänks.Det är ett svek mot eleverna, säger Åsa Fahlén. Rapporten mynnar ut i krav på regler för personaltäthet och maxstorlek på undervisningsgrupper. Lärarfacket kräver också en översyn av reglerna för extra anpassningar och särskilt stöd.Lärarna är helt nedlusade av extra anpassningar som i många fall är helt omöjliga att genomföra, och färre elever får det särskilda stöd som de behöver. På den punkten ser Sveriges Lärare ut att få gehör. Regeringen tillsätter en utredning om elevhälsa, och en av utredarens uppgifter blir att se över om stödformen extra anpassning kan avskaffas, och föreslå hur extra stöd kan förbättras.Extra anpassningar har fått stora negativa effekter för många elever. De extra anpassningar som ska ges i klassrummet har lett till att det går för lång tid innan särskilt stöd sätts in, säger skolminister Lotta Edholm (L) på en pressträff på tisdagen.Anna Lena Wallström/TTFakta: Extra anpassning och särskilt stöd TT Enligt skollagen har en elev rätt till extra anpassningar i den ordinarie undervisningen, om det finns risk för att eleven annars inte klarar kunskapskraven. Om extra anpassningar inte räcker ska rektor utreda behovet av särskilt stöd. Extra anpassningar infördes 2014, i syfte att minska administrationen – några formella beslut behövs inte. Men som följd av detta nya steg minskade antalet elever som fick särskilt stöd, trots att behovet fanns. Extra anpassningar ges ofta i klassrummet, och kan bestå av anpassade uppgifter, bildstöd eller hörselkåpor. Särskilt stöd ges ofta utanför klassrummet, och kan innebära grupp- eller enskild undervisning helt eller delvis. Det kan även kombineras med stödperson. Källa: Sveriges Lärares rapport Skolan går inte i reprisFakta: Några lärarkommentarer TT Några kommentarer ur Sveriges Lärares enkät: ”Att undervisa 28 elever där mer än hälften är i behov av anpassningar, gör att jag behöver göra 15 olika lektioner under samma lektionspass.” (Lärare i förskoleklass) “Anpassningar som går att göra blir så ’lätta’ att de inte blir en riktig hjälp.” (Lågstadielärare) ”Jag måste bedriva enskild undervisning och då hinner jag inte hjälpa mellanskiktet eller utmana de duktiga.” (Mellanstadielärare) ”Alla får inte det stöd de behöver och en del blir hemmasittare som följd av det.” (Högstadielärare) I undersökningen har totalt 1 649 lärare i förskoleklass, grund- och gymnasieskola svarat. Svarsfrekvensen var 48 procent.