Mer än 60 år har passerat sedan Vasaskeppet bärgades, men intresset för platsen där hon sjönk är fortfarande levande.
Frank Kummel
Uppdaterad: 16 maj 2025Publicerad: 16 maj 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
Under våren har dykare återvänt till Vasagropen i Stockholms ström – det mörka djup där Vasaskeppet gick till botten redan på sin första resa år 1628, skriver Sydsvenskan.
Bakom arbetet står marinarkeologer från museet Vrak, som tillsammans med experter använt sonarutrustning, undervattensrobotar och egna dyk för att noggrant undersöka området.
Lager av lera och sediment har legat orörda i hundratals år – men nu har de börjat avslöja nya spår efter skeppet som en gång blev Sveriges stolthet och katastrof.
MISSA INTE: Sverige leder insats mot kriminella ligor: 57 personer gripna
Oväntade upptäckter från Vasaskeppet i gammal lera
Bland fynden finns ett stockankare, trädelar som tros komma från tunnor, ett kraftigt timmerstycke och ett rundat objekt med mynning som väckt särskilt intresse.
Föremålet sitter fast i botten på omkring 30 meters djup och kan, enligt marinarkeologerna, vara något man inte tidigare sett i anslutning till skeppet.
En annan del, som kan vara från en så kallad märskorg – en korgliknande plattform som satt högt upp i masten – är också bland fynden.
ANNONS
Märskorgen är en typisk detalj på äldre segelfartyg men hittills har den inte varit bevarad på Vasaskeppet. Om det nu verkligen är en sådan del, fyller den en viktig lucka i det pussel som forskare arbetat med i årtionden.
MISSA INTE: Finland ändrar järnvägen – slutar helt med rysk räls
ANNONS
Senaste nytt
Noggranna steg på okänd mark
Undersökningarna har skett i tre omgångar. Först skapades en 3D-karta av området med hjälp av sonarutrustning från Stockholms universitet.
Därefter användes HMS Belos, ett av marinens fartyg, för att skicka ner en fjärrstyrd undervattensrobot som fotograferade och filmade botten.
I sista steget dök marinarkeologerna själva – något som alltid innebär en balans mellan försiktighet och nyfikenhet. Att röra sig nära ett skeppsvrak med så stort kulturhistoriskt värde som Vasaskeppet kräver både erfarenhet och tålamod.
MISSA INTE: Läkare slår larm: Systemet tappar livsviktiga ord
Tiden innan Vasaskeppets jubileum krymper
ANNONS
Om knappt fyra år har det gått 400 år sedan Vasa sjönk. För Vasamuseet är det en milstolpe man redan börjat förbereda sig inför.
Jenny Lind, museichef, säger i ett pressmeddelande att det vore värdefullt att inför minnesåret kunna visa fler återfunna delar, inte minst för att öka förståelsen för hur skeppet såg ut och fungerade.
Även om en stor del av Vasa bärgades 1961, är det långt ifrån hela skeppet som lyftes. Vissa delar bröts loss när fartyget slog i botten, annat kan ha spolats bort.
Fynden som nu gjorts visar att det fortfarande finns delar kvar att hitta, kanske till och med delar som aldrig tidigare dokumenterats.
Vasaskeppet är i dag ett av Sveriges mest besökta museiföremål, och står på sin plats på Djurgården i Stockholm.
Läs mer om ekonomi:
PRO i möten med bankerna: “Bedrägerierna rusade i väg”
ANNONS
Därför har priserna på flygresor skjutit i höjden
Sommargäster med hemtjänst – semesterkommuner lider
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS