Sverige är det enda landet i Norden där matchningsproblemen på arbetsmarknaden verkar bli sämre, det visar ny forskning.
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 28 apr. 2025Publicerad: 28 apr. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
Ett preliminärt vetenskapligt arbete från forskningsinstitutet IFAU visar att Sverige är det enda landet i Norden som visar tecken på att ökade matchningsproblem på arbetsmarknaden efter pandemin.
I forskningen görs en jämförande analys som beskriver utvecklingen av arbetsmarknaden i Norden efter pandemin, med fokus på matchningsproblem.
Matchningsproblem på arbetsmarknaden är när det finns lediga jobb och arbetslösa men jobben fortsätter vara lediga och de arbetslösa fortsätter att vara arbetslösa.
Inte i våra grannländer
Författaren av rapporten om studien, Anders Forslund, professor emeritus IFAU, drar slutsatsen att det inte finns några matchningsproblem på arbetsmarknaderna i Danmark, Finland och Norge.
I Sverige visar dock arbetsmarknaden tecken på ökade matchningsproblem efter pandemin, men forskningsresultaten är osäkra och mer forskning krävs.
Varför det är så här är oklart.
“Jag har ju inte undersökt den frågan men det skulle naturligtvis antingen kunna handla om näringslivsstrukturen i Sverige, att den ser annorlunda ut, eller så kan det handla om att de arbetslösa i Sverige ser ut på ett annat sätt än i våra nordiska grannländer”, säger Anders Forslund till Sveriges Radio.
ANNONS
Han trodde dock att det skulle vara ännu värre än det är.
“Min reaktion är väl kanske delvis förvåning över att det inte ser sämre ut”, säger han till Sveriges Radio.
ANNONS
Senaste nytt
Hög arbetslöshet
Sverige har en hög arbetslöshet som nu nästan är 9 procent, ändå har arbetsgivare svårt att hitta rätt arbetskraft. Det stora problemet på den svenska arbetsmarknaden är alltså att hitta rätt person till rätt jobb.
Covid 29-pandemin ledde till en snabb och kraftig nedgång i sysselsättningen i hela Norden, men efter pandemin gick återhämtningen snabbt.
De flesta nordiska länder hade i början av 2023 nått, eller överträffat, de sysselsättningsnivåer de hade innan pandemin.
Privatisering i Sverige
Långtidsarbetslösheten är en indikator på hur arbetsmarknaden fungerar och i de flesta nordiska länder har den minskat, men i Sverige och Finland ligger den kvar på en hög nivå.
ANNONS
I Sverige hänger det här ihop med att det här finns en större andel arbetslösa med svag ställning på arbetsmarknaden, bland annat många med utländsk bakgrund.
Arbetsmarknadens politiska organisering skiljer sig åt mellan de nordiska länderna, Danmark decentraliserar till kommunerna och Norge har en central styrning genom NAV-kontor.
Sverige och Finland har dock mer otydlig ansvarsfördelning och Sverige sticker dessutom ut med en omfattande privatisering av arbetsmarknadstjänster.
Subventionering och utbildning
Alla länder jobbar mycket arbetsmarknadspolitiskt, men arbetsmarknadspolitikens innehåll skiljer sig åt.
Sverige lägger mest resurser på subventionerade anställningar, men de övriga nordiska länderna prioriterar yrkesutbildning för dem som är arbetslösa.
“Både arbetsmarknadsutbildning och subventionerade anställningar har enligt forskningen visat sig hjälpa arbetslösa till arbete på ett effektivt sätt, så en blandning av dem vore nog gynnsam i alla länder. Då många långtidsarbetslösa i Sverige har låg kompetens är det förvånande att så lite resurser går till arbetsmarknadsutbildning”, säger Anders Forslund i ett pressmeddelande.
Hög arbetslöshet men svenska företag har svårt att hitta arbetskraft
Vi har lågkonjunktur och hög arbetslöshet, ändå har företag svårt att hitta rätt arbetskraft, det gäller särkilt inom några branscher.
ANNONS
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS