News55

Museum i Malmö AI-sminkade förintelseoffer med eyeliner

bilder
Bilden som gjordes om var på Ivan Neuman, som togs efter han hade anländit till Malmö. (Foto: KW Gullers/Nordiska Museet och
Frank Kummel
Frank Kummel
Uppdaterad: 19 maj 2025Publicerad: 19 maj 2025

När Malmö museum använde AI för att förbättra kvaliteten på bilder i sin utställning om Förintelsen, var det få som anade hur snett det skulle gå. 

ANNONS

Mest läst i kategorin

Enligt författaren och krönikören Lotta Lundberg, som i Svenska Dagbladet skrivit om händelsen med bilderna, resulterade ingreppet i att överlevare från koncentrationslägren plötsligt syntes med läppstift, eyeliner och perfekta ögonbryn. 

Ett brutalt misstag, menar hon – och långt mer allvarligt än vad museets svar antydde.

Utställningen, som visat Förintelseöverlevares livsöden sedan 2015, skulle flyttas till nya lokaler och moderniseras. Det var då AI togs in för att förbättra bildkvaliteten. 

Men, som Lotta Lundberg skriver, fungerade tekniken snarare som ett skönhetsfilter: “ingen ansvarig såg eller förstod att man inte har perfekt noppade ögonbryn efter Auschwitz.”

När besökare reagerade plockades bilderna ner, och från museets håll kommenterades det hela med ett kort konstaterande om att ”det blev inte helt lyckat” och att man nu gör ett omtag. Enligt Lotta Lundberg räcker inte det. Det krävs mer än en svensk pudel.

MISSA INTE: Tunga namn kritiska till höjning av pensionen: “Dumma i huvudet” (E55)

Malmö Museeum och bilderna: En svensk ursäkt?

Begreppet “att göra en pudel” har i Sverige blivit synonymt med att krypa till korset offentligt. I sin krönika påminner Lotta Lundberg om att termen blev känd i samband med biståndsminister Jan O Karlssons krishantering 2002, och myntades av kommunikationsexperten Pål Jebsen

ANNONS

Det handlar om en underdånig ursäkt – att erkänna fel och visa ånger. Men Lotta Lundberg är skeptisk till om dagens ursäkter verkligen bär på någon verklig vilja till upprättelse, och tycker inte att Malmö Museeums var tillräcklig för bilderna.

Hon menar att pudlandet ofta blivit ett sätt att släta över snarare än att ta ansvar. Att man duckar för det obekväma, och att begreppet tappat sin kraft. 

Istället för att tala om skuld – ett ord hon anser har betydelse och kraft – blir det i Sverige ofta fråga om just sprattlande ursäkter, utan djupare reflektion.

MISSA INTE: Kronprinsessan om natur: ”En konstant önskan att hinna vara ute”

ANNONS

Skuld som möjlighet till utveckling

I krönikan lyfter Lotta Lundberg även frågan om hur vi som samhälle hanterar skuld. Hon refererar till Jonas Dahls avhandling vid Handelshögskolan, som visar hur organisationer som vågar tala öppet om misslyckanden kan växa. 

Lotta Lundberg beskriver skuld som ”gödsel på livet” – något som kan lukta illa i stunden men som i längden får det att växa, och menar att det borde varit lösningen med bilderna.

Hon menar att vi i Sverige ofta buntar ihop skuld och skam, och missar att de har helt olika funktioner. Skulden kan leda till ansvarstagande och förbättring – skammen däremot förlamar. 

ANNONS

Den som känner skuld kan säga ”det var mitt fel” och söka upprättelse. Skam gör att man drar sig undan.

Lotta Lundberg menar i Sverige buntas skuld och skam ihop till samma sak. (Foto: Katarzyna Bialasiewicz)

MISSA INTE: Narkolepsi efter vaccinet – Nytt hopp för de drabbade

En fråga om respekt med bilderna

När bilder av utmärglade överlevare får digitalt smink i efterhand handlar det inte bara om teknik. Det handlar, som Lotta Lundberg skriver, om respekt – eller snarare bristen på den. 

Det är svårt att föreställa sig att något liknande hade passerat obemärkt i ett land som Tyskland, där ansvarstagandet för Förintelsen är djupt rotat. I Sverige, konstaterar hon, räcker det med en dåligt formulerad pudel.

Det som hände på Malmö museum är enligt Lotta Lundberg inte bara ett tekniskt misstag med bilderna. Det är ett symtom på en större ovilja att ta skuld på allvar. 

Det kräver inte fler pudlar – det kräver mognad, eftertanke och mod att faktiskt stå upp och säga: vi gjorde fel. Och att mena det.

ANNONS

Läs mer om ekonomi:

Allt färre småsparare följer klassiska rådet på börsen (E55)

Nobelbanan: Sveriges första järnväg på pelare

PRO i möten med bankerna: “Bedrägerierna rusade i väg”

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank Kummel
Frank Kummel

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Frank Kummel
Frank Kummel

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

ANNONS
ANNONS