När jag slår upp ögonen vill jag inte bara veta hur många som dött

Du vet, när tidningen anländer, späckad med elände, och Ekot fyller på:

Nya sprängdåd i Bagdad. Många unga mår psykiskt dåligt. Terrorgruppen Boko Haram skar halsen av kvinnor. Katter vanvårdas. Bilkrock tog tre liv. Ny båtkatastrof i Medelhavet. Företag läggs ned i Värmland.

Jag vet att livet inte är en evig schlagerdröm med kärlek och solsken. Det skulle dessutom bli rätt tråkigt i längden. Men efter att ha verkat som journalist och politiker vet jag att det händer så mycket positivt, både i Sverige och i världen. Också!

      LÄS MER: Vi är så mycket mer än ett hopplöst trist och egotrippat folk

För närmare tio år sedan fick maken och jag en prenumeration på Illustrerad Vetenskap av vår son. Vi har varit otrogna prenumeranter, men tidningen har sporadiskt funnits i vårt hem under många år.

Här finns artiklar som får mungiporna att peka uppåt och tyngden att lätta över bröstet. Som rubriken om en banbrytade ögonoperation i Storbritannien ”Konstgjort öga ger blind kvinna synen åter” eller ”Jakten på plasten har börjat”.

Den senare handlar om en ung nederländsk entreprenör, som nu finputsar på en uppfinning som kan samla upp enorma mängder plast ur havet. (Traditionella medier hade sannolikt nöjt sig med World Economic Forums larmrapport, som säger att det om 30 år kommer finnas mer plast i havet än fisk.)

      LÄS MER: Inte längre ”plastic fantastic” – dags att ge upp våra plastpåsar nu

Svenska FN-förbundet rapporterade dessutom häromåret att svenskarnas kunskaper om de globala framstegen är oroväckande låga. Vi sägs leva med en gammal världsbild.  Inte ens en av tio tillfrågade svenskar känner till den historiskt stora minskningen av fattigdomen.

Även när det gäller antalet hungriga människor i världen är svenskarna överdrivet pessimistiska, konstaterar FN-förbundet. En majoritet, 62 procent, tror att fler människor lever i ständig hunger i dag än i början av 1990-talet. Få känner till att antalet hungriga i världen har minskat, trots att världens befolkning ökat med ungefär två miljarder människor under denna period.

Och varför tror vi det? Kan skälet vara medias nyhetsvärdering?

      LÄS MER: När är en nyhet en nyhet i dagens medielandskap?

Vi påstås leva i en kapitaliserad värld, men är det verkligen möjligt att dessa negativa nyheter säljer så mycket bättre än positiva? Eller – hyser någon den skruvade tanken att vi blir mer aktiva av negativa nyheter? Jag kan ta gift på att följden blir den motsatta.

Häromdagen lyssnade jag till professor Stefan Einhorn, som beskrev vad som händer i hjärnan när vi gör goda gärningar. Med magnetröntgen går det tydligt att se hur njutningscentrum i hjärnan aktiveras när vi samarbetar eller är generösa. Det är samma reaktion som sker i hjärnan när vi får god mat, sex och narkotika, vilket skulle bevisa att vi njuter av att göra gott.

      LÄS MER: Stefan Einhorn: Därför ska vi ge av vårt överflöd

När jag träffar Stefan Einhorn nästa gång ska jag fråga vad som händer i hjärnan när vi tar del av nyhetsredaktionernas urval av nyheter. Om död, katastrofer, skandaler och larmrapporter. Krymper möjligen njutningscentrum, med påföljden att vi blir mer egoistiska?

När jag slår upp ögonen på morgonen vill jag inte bara veta hur många som dött i tarmcancer eller fallit offer för självmordsbombare. Jag vill också höra om sådant som ger mig energi och hopp; som att fler barn överlever, att nya metoder tas fram för att rena Östersjön och att försäljningen av barn- och ungdomsböcker nu ökar igen.

För allt detta är också sant.

PS. TACK Ulf Elfving, kollega här på News55,  för programmet ”Efter sex” som sänds i P4 söndagsmorgnar. Ditt småpratande och de underbara låtarna från 60-och 70-talen gör mina löparrundor till rena fester. DS