Sverker Olofsson: Vad är det partistrategerna inte förstår?

Nytt decennium, nya möjligheter. Jag försöker tänka så, men samtidigt kan jag inte påminna mig något decennium som börjat så grumligt och oroande.

Jag tänker på de politiska turerna i vårt eget land. Jag förstår inte hur dom resonerar. Varför lämnar dom sin ideologi och låter allt handla om taktik och spel. Det är kortsiktigt och ogenomtänkt och kan sluta hur som helst. Väljarna står frågande inför de märkliga dragen. Borde inte partistrategerna förstå att de flesta inte röstar på taktiska manövrar.

Jag förstår inte varför socialdemokraterna har tagit på sig rollen att driva igenom den extremt borgerliga politik som Centerpartiet och Liberalerna har beställt, men som dom inte behöver ta ansvaret för. Landsbygdspartiet Centern beställde en slags privatisering av arbetsförmedlingen. Jag tror att varje centerpartist utanför storstäderna kunde berätta för sin partiledning och sina partistrateger att privat kapital inte kommer att bygga upp arbetsförmedlingar i Sorsele, Torsby och Malå.  Vad liberalerna vill förutom att sänka skatten för de allra rikaste är inte lätt att se.

Hur många gånger kan finansministern säga: ”Vi vill ju inte det här, men…” och sedan sänka skatten för de rikaste, lägga ner service i landsbygden, se hur sjukvården går på knäna och hur den smygprivatiseras av försäkringsbolagen, arbetsrätten, skolan, bostäderna!!! Det håller inte.

Jag tror inte det är mycket bättre på andra sidan. Vad tycker alla kloka marknära moderater i min omgivning och vad tänker alla Kristdemokrater som gick in i partiet på Göran Hägglunds tid eller till och med Alf Svenssons. Det är ju så tydligt att en högernationalistisk gruppering är på väg att bildas långt där ute. Oviljan mot Public Service, det brutna löftet till Hédi Fried och alla obehagliga uttalanden. Alla förstår, men alla vill kanske inte se. Partiet med bibeln i innerfickan. Boken som talar om solidaritet, stöd till de utsatta och att dela med dig till de som behöver.

En kortsiktig vinst kan nog januari-partierna räkna hem. Dom håller Sverigedemokraterna borta den här mandatperioden. Däremot tror jag inte att de 73 punkterna blir en valvinnare i nästa val. Det behöver inte vara fel på en enda punkt, men dom genomförs av fel parti. Socialdemokraterna säger sig stå för utjämning, rättvisa och att dom jobbar för ett solidariskt samhälle, men dom driver en motsatt politik. Dom lyckas inte förklara varför dom valt den vägen, utan dom tycks obekymrat betrakta strömmen av människor som lämnar partiet.

Vad kan det här kan leda till. Jag skulle tro att det var en beställd testballong när SD-aren Sven Olof Sällström säger att han hellre vill se Ebba Busch Thor som statsminister än moderatledaren efter nästa val. Vad tycker ni om det? Och har ni tänkt på att det vanligaste är att partiledaren i det största partiet i en vinnande gruppering tillsätter statsministerposten. Jimmie Åkesson! Det är inte osannolikt.

Det var inte länge sedan moderaterna talade om ett öppet hjärta. Alla kan inte ha svängt och jag misstänker att många moderater blev oroade när Kristersson kramade om Åkesson för en tid sedan. Inte torde oron bli mindre av att Sverigedemokraterna nu har vuxit förbi moderaterna och så tydligt håller i taktpinnen på högersidan.

Det parti som låter taktik och spel gå före ideologi tappar förtroende och tappar man förtroende så tappar man väljare. Frågan är vilken politisk riktning avhopparna väljer? Även det har partierna ansvar för och snart är det nog för sent att vända strömmen.