När någon dör ska dödsboet utredas, förvaltas och skiftas. Men regelverken för dödsbon är föråldrade – vissa delar är från 1700-talet.
Frank Kummel
Uppdaterad: 13 okt. 2025Publicerad: 13 okt. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
Dessutom saknar dödsbon tillräckligt skydd mot ohederliga aktörer.
Det konstaterar Riksrevisionen som släppte sin granskningsrapport på tisdagen, skriver Senioren.
Claudia Gardberg Morner, riksrevisionsdirektör, pekar på problemet.
“Att först förlora en nära anhörig och sedan behöva ta ansvar för en komplex process som ibland rör stora tillgångar eller skulder kan vara överväldigande. Regeringen bör undersöka hur regelverken kan förbättras så att processen blir mer effektiv och säker”, säger hon.
MISSA INTE: Stor skillnad mellan bästa och sämsta indexfonder
Dödsbon fungerar på gamla regler som inte fungerar
Riksrevisionens övergripande slutsats är att insatserna i stort sett är effektiva utifrån de regelverk som finns, men att regelverken i sig inte räcker för att dödsbon ska hanteras snabbt och smidigt.
Ett grundläggande problem är att systemet bygger på att dödsbodelägarna – oftast anhöriga till den som dött – tar ansvar för utredning, förvaltning och skifte av dödsbon.
ANNONS
Det är svårt eftersom regelverken är gamla och inte anpassade till dagens samhälle. Det är till exempel inte möjligt att lämna in en bouppteckning digitalt.
MISSA INTE: Priserna lugnar sig – hushållen kan äntligen släppa loss
ANNONS
Kontroll av dödsbon uteblir
Kontroll och tillsyn av boutredningsmän som utsetts av tingsrätten förutsätter att dödsbodelägarna agerar, vilket de ofta saknar tillräckliga kunskaper för.
Konsekvensen är att kontroll och tillsyn uteblir och det saknas samlad information om hur boutredningsmännen sköter sina uppdrag.
Granskningen visar också att Skatteverkets handläggningstider för bouppteckningar varit onödigt långa.
Tingsrätterna saknar tillräcklig kunskap om dödsboet och boutredningsmännens kompetens när de utses. Kammarkollegiets kontroll av gode mäns tidsredovisning är allt för begränsad.
Dödsbon saknar konsumentskydd
ANNONS
Det är vanligt att dödsbodelägarna anlitar någon att ta hand om dödsboet. Men dödsbon omfattas inte av konsumentlagstiftningen trots att de oftast utgörs av privatpersoner utan expertkunskaper.
Riksrevisionen menar att illasinnade eller okunniga aktörer kan orsaka betydande ekonomiska skador och det finns små möjligheter att få saken prövad till rimlig kostnad.
Tobias Hamfelt, projektledare för granskningen, förklarar situationen.
“Enda sättet är att stämma tjänsteutövaren inför domstol utifrån en lag som skrevs på 1700-talet – med risk att förlora i rätten och behöva stå för motpartens rättegångskostnader. Den tröskeln är ganska hög”, säger han.
MISSA INTE: Flera bedrägerier mot äldre kvinnor – tre dömda
Krav på förändringar
Riksrevisionen riktar flera rekommendationer till regeringen, tingsrätterna, Skatteverket och Kammarkollegiet.
Regeringen rekommenderas att möjliggöra elektronisk inlämning av bouppteckningar.
ANNONS
Tingsrätterna ska alltid ta in den information som krävs för att kunna utse en boutredningsman med rätt kompetens och erfarenhet.
För många som förlorat en närstående blir hanteringen av dödsboet en extra börda i sorgen. Att regelverken är krångliga och föråldrade gör det inte lättare.
Läs mer om ekonomi:
Skippa köttfärsen, slipp de höga matpriserna
Regeringen: Näringsförbud ska stoppa kriminella ekonomin
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS