Misstagen och stölderna i de digitala systemen i livsmedelsbutikerna ökar. Samtidigt saknar äldre ofta den personliga kontakten med butikspersonalen när självscanning blir vanligare.
Mira Ekberg
Uppdaterad: 10 sep. 2025Publicerad: 10 sep. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
Idag går det nästan inte att hitta en matbutik utan självscanningskassor, och i vissa fall är de den enda betalningsmöjligheten som erbjuds.
För butikerna innebär detta lägre personalkostnader och effektivare flöden vid utcheckning. Men med ökade stölder och “misstag” vid betalning visar det sig att den digitala revolutionen inte bara är positiv. Och dessutom förändrar den hur vi människor interagerar i butiken.
Stölderna ökar med självscanning
Självscanning gör det enklare att göra fel eller fuska. Varje år försvinner varor för cirka 10,5 miljarder kronor i detaljhandeln, en ökning med över 20 procent sedan 2021 och hela 138 procent sedan 2013. Det uppger Hemmets Journal i en artikel.
Hela 70 procent av förlusterna sker just via självscanning, enligt en rapport från Svensk Handel.
ANNONS
Misstag eller medvetet fusk?
Det är inte bara stölder som förekommer. Vanliga misstag vid självscanning är att glömma scanna vissa varor, scanna samma vara två gånger eller byta prislappar. Ibland blandas fruktsorter ihop, eller så chansar kunder helt enkelt när de inte minns vilken sort de ska välja.
Men gränsen mellan misstag och fusk är inte alltid tydlig.
ANNONS
“Lågkonjunktur i kombination med rejält höjda matpriser gör det troligen mer lockande att fuska, och kanske har många människor helt enkelt inte samma moraliska kompass när friheten väl ges,” gissar Katarina Graffman, doktor i antropologi och specialiserad på konsumtionsbeteenden, i Hemmets Journal.
Samtidigt visar flera rättsfall att även personer med stabil ekonomi fuskar. I ett av de mer uppmärksammade fallen dömdes en tv-profil för att ha scannat in färre köttbitar än han lade i kassen.
Det mänskliga mötet försvinner
Historiskt har handel ofta varit kopplad till sociala relationer, där handlaren kände sina kunder och kunde ge råd eller till och med sälja på kredit i sämre tider. Att gå och handla innebar då att också få kontakt med andra människor.
Med dagens digitala självscanningssystem ser det annorlunda ut. Kundupplevelsen blir mer effektiv, men också mer ensam. Många äldre saknar småpratet vid kassan och mötet med personalen.
“För den ensamma äldre människan så är kanske butikspersonalen den enda som han eller hon pratar med under en dag, och då är förstås den sociala kontakten väldigt viktigt,” säger Graffman.
Äldre konsumenters erfarenheter av självscanning
För vissa är självscanning en praktisk lösning, men för andra riskerar den att göra vardagen tystare.
ANNONS
Christina Mellberg, 63, säger i Hemmets Journal att hon ofta använder systemet – men att misstagen lett till fler avstämningar och irritation.
För Annika Eklind, 51, gör självscanning handlandet mer hanterbart vid hjärntrötthet, men helst handlar hon online.
Michael Jonsson, 66, däremot, vägrar konsekvent: ”Aldrig i livet självscanning. Varför ska jag jobba i kassan gratis? Dessutom gör man ju personal arbetslös. Sen vill jag alltid byta några ord med kassörskan, för jag går mycket och handlar för den sociala bitens skull,” säger han i en intervju med Hemmets Journal.
Läs mer på News55: Förkylning på väg – så skyddar du dig i höst
Se även: Larmet: För mycket PFAS i svenska kräftor. Dagens PS
ANNONS
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Mira Ekberg
Som skribent på News55 behandlar Mira Ekberg ämnen med fokus på kultur och nöje, samhälle, hälsa, resa, husdjur och livet i stort.
Mira Ekberg
Som skribent på News55 behandlar Mira Ekberg ämnen med fokus på kultur och nöje, samhälle, hälsa, resa, husdjur och livet i stort.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS