Så får svenska regler utsläppen att skena

De nya reglerna har medfört att utsläppen från trafiken under samma tid ökat med 850 000 ton koldioxid, skriver TT.

Det var den 1 juli 2018 som reduktionsplikten först infördes för att minska växthusgaserna från diesel- och bensinbilar. En hög reduktionsplikt innebär en hög inblandning av biodrivmedel som i dagsläget är dyrare än fossila produkter. 

Så har inblandningen av svenska biodrivmedel förändrats

När reduktionsplikten infördes låg den på 2,6 procent för bensin och 19,3 procent för diesel. Därefter har den gradvis ökat. 2024 minskade den dock från 7,8 procent till 6 procent för bensin och från 30,5 procent till 6 procent för diesel. Det politiska beslutet togs utifrån höga drivmedelspriser. 

– Svenska hushåll pressas av höga matpriser, elpriser och drivmedelspriser. Det har blivit allt tuffare för barnfamiljer och äldre att klara av vardagens nödvändigheter. Vår uppgift är att lätta på den bördan utan att äventyra inflationsbekämpningen”, motiverade regeringspartiernas och SD:s partiledare beslutet i en debattartikel i Dagens Nyheter.

Partierna hävdade då att reduktionsplikten inte är någon effektiv klimatpolitik. 

Den nuvarande nivån på 6 procent kommer att kvarstå 2026 ut och därefter finns inga nivåer angivna. “Branschen saknar nu en konkret plan för vilken roll biodrivmedel ska ha i vägtrafiken från 2027”, skrev Drivkraft Sverige då i en kommentar. 

“Hämmar svenska investeringar för vidare omställning”

Nu när siffrorna över de ökade utsläppen kommit kallar branschorganisationen det för “synd och onödigt”. 

– Det hämmar vidare investeringar i den här omställningsutvecklingen som vi behöver, säger Åsa Hansson, produkt- och miljöexpert på Drivkraft Sverige till Sveriges Radio.

Drivkraft Sverige hade i ett remissvar i höstas, innan sänkningen, önskat att nivåerna skulle ligga kvar på befintliga nivåer.

Läs vidare: Utsläpp från myndigheters tjänsteresor ökar