Allt fler äldre svenskar blir utsatta för bedrägerier via telefon, sms och sociala medier. Metoderna blir mer sofistikerade för varje år, och bedragarna riktar sig målmedvetet mot äldre personer.
Staffan Ekberg
Uppdaterad: 06 sep. 2025Publicerad: 06 sep. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
Bedragarna blir fräckare – men med några enkla knep kan du avslöja bluffen.
Bluff-SMS och falska Facebookinlägg
Det finns många sätt bedragarna arbetar på.
Vanligt är bluff-sms med falska länkar, där mottagaren luras att klicka sig vidare till en falsk sida för Swish, Klarna eller någon bank. Ett klick kan räcka för att bedragaren ska komma över känslig information.
Läs också: Äldre kan ha rätt till pengar tillbaka från banken efter bedrägerier
Andra gånger ringer bedragaren upp och utger sig för att vara från banken eller ett inkassobolag. I vissa fall används även avancerad röstteknologi som får det att låta som om samtalet kommer från en anhörig eller en myndighet.
Ytterligare en metod är falska inlägg på Facebook. Bedragare skapar annonser eller inlägg som ser ut att komma från kända profiler, exempelvis journalister eller ekonomiexperter. Vanligt är också glada nyheter om att du vunnit en tävling – som du inte deltagit i.
ANNONS
Allt fräckare metoder
ANNONS
Bedragarna nöjer sig inte längre med att skicka generiska sms. De är skickliga på att anpassa meddelandena efter situationer som känns trovärdiga.
Ett exempel är det klassiska ”Hej mamma, jag har fått ett nytt nummer, spara detta” – en bluff som många föräldrar fallit för.
Ett annat exempel är sms som påstår att du har en obetald skuld hos Kronofogden eller ett krav från inkasso. Målet är att stressa mottagaren till att klicka vidare eller ringa upp.
Vanligt är också erbjudanden om kryptovalutor, som till exempel Bitcoin. Den som ringer upp kan tala engelska och på ett mycket trovärdigt och vänligt sätt ge ett erbjudande som verkar alltför bra för att tacka nej till.
Tidningen Råd&Rön har en bra lista med aktuella bluffvarningar. Du hittar listan här.
Fakta: 3 vanliga bluffar just nu
1. Sms med falska länkar
Bedragare skickar sms som ser ut att komma från banker, myndigheter eller företag som Klarna och PostNord. Länken leder till en fejkad sida där du uppmanas logga in eller betala.
2. Bluffsamtal
En röst ringer upp och påstår sig vara från banken, Kronofogden eller en anhörig. Ofta försöker bedragaren stressa dig att lämna ut koder eller föra över pengar. I vissa fall används manipulerad röstteknik som gör bluffen extra trovärdig.
ANNONS
3. Falska Facebookinlägg
Bedragare skapar annonser eller inlägg som ser ut att komma från kända profiler, exempelvis journalister eller ekonomiexperter. Klickar du på länken riskerar du att hamna på en bluffhemsida.
Så undviker du att bli lurad
Några bra råd:
- Var skeptisk mot sms och samtal från okända avsändare.
- Klicka aldrig på länkar i sms eller mejl som verkar misstänkta.
- Använd alltid BankID endast på eget initiativ, inte efter uppmaning i samtal eller sms.
- Kontakta alltid din bank direkt om du blir osäker.
Läs även: Swedbank ändrar sina regler för Swish
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Staffan Ekberg
Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.
Staffan Ekberg
Har arbetat med News55 sedan 2018 och är idag ansvarig utgivare. Tycker att det är viktigt att lyfta fram äldrefrågor och bekämpa ålderismen som breder ut sig i samhället. Stolt över News55:s manifest: Vi står alltid på målgruppens sida.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS