En gång ansågs det vara språkets eleganta skiljelinje – älskat av vissa, hatat av andra. Idag är semikolonet på väg att försvinna ur det dagliga skriftspråket, särskilt bland yngre generationer. Från italienska boktryckare till kodspråk och litterära krig, detta skiljetecken har en historia som är allt annat än neutral.
Urban Hamid
Uppdaterad: 30 maj 2025Publicerad: 30 maj 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
Babbel, som är en plattform för språkinlärning, beställde nyligen en undersökning om användningen av ett av språkets mest omstridda skiljetecken: Semikolonet. Det beskrivs ofta som svåranvänt – men i rätt sammanhang också oersättligt. Förespråkarna menar att det höjer textens stilistiska kvalitet, medan kritikerna avfärdar det som akademisk snobbism.
MISSA INTE: Urban Hamid: “Ångrade att jag sålde skyddsvästen på Blocket”
Semikolonets fall i siffror
Enligt Babbels undersökning har semikolonets popularitet i brittisk litteratur rasat under de senaste två seklerna: År 1781 innehöll brittisk litteratur i genomsnitt ett semikolon per 90 ord; år 2000 hade det minskat till ett per 205 ord.
Idag förekommer det bara ett semikolon per 390 ord, enligt Babbel.
ANNONS
Senaste nytt
En uppfinning från renässansens Venedig
Semikolonet tros ha uppfunnits av den italienske boktryckaren och förläggaren Aldus Manutius, verksam i Venedig i slutet av 1400-talet. Det användes för första gången 1494. Förutom semikolonet introducerade Manutius även flera typsnitt – och reglerna för hur semikolonet bör användas har ändrats många gånger sedan dess.
ANNONS
Så skiljde Charles Dickens och Jane Austen på skiljetecknen
Semikolonet delar språkbrukare i två läger: Ett som försvarar det passionerat, och ett som gör allt för att undvika det. I det senare lägret hittar vi den amerikanske författaren Kurt Vonnegut, som en gång avfärdade tecknet med orden: “Semikolonet används av de som vill visa att de studerat på college.”
Enligt The Guardian använde Vonnegut cirka 30 semikolon i en hel roman – ungefär ett per tionde sida. I andra änden av spektrumet finns Virginia Woolf, som använde över 1000 semikolon i sin roman Mrs Dalloway.
Bland andra hängivna förespråkare märks Charles Dickens, Mark Twain, Jane Austen – och i vår tid, Salman Rushdie.
Hur gör vi i Sverige?
Men hur står det till med semikolonet i svenskan? Det enkla svaret är: det vet vi inte riktigt. Forskningen är knapphändig, särskilt i jämförelse med den engelskspråkiga litteraturen. Däremot finns gott om skrivhandledningar som beskriver hur semikolonet bör användas. August Strindberg är en av de svenska författare som flitigt använde det. Även Vilhelm Moberg nämner det i sin roman Sänkt sedesbetyg. Mikael Berger, lektor i svenska vid Malmö universitet på institutionen för Kultur, Språk och Medier, har noterat en tydlig generationsskillnad:
“Äldre generationer, födda mellan 1950 och 1970, följer ofta reglerna i Språkrådets Svenska skrivregler. Yngre personer, födda mellan 1980 och 2010, använder däremot ibland semikolon som ett slags kolon”, säger han, och tillägger:
ANNONS
“Jag tror inte att semikolonet kommer att överleva i det naturliga skriftspråket. I kodspråk däremot, har det fortfarande en naturlig plats.”
Ett tecken med egen dag
Tycka vad man vill om semikolonet – men det är få skiljetecken som har väckt lika mycket uppmärksamhet. Det har tillägnats en egen dag den 6 februari, hyllats i litteraturen, och till och med fått ett eget frimärke, utgivet av Postverket 2008.
Läs mer av Urban Hamid
Urban Hamid: “Ångrade att jag sålde skyddsvästen på Blocket”
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Urban Hamid
Den motvillige pensionären Urban Hamid, 68, skriver nyheter, analyser och reflektioner för News55. Han sätter alltid människan i fokus och förklarar det stora genom det lilla. Urban har arbetat som frilansjournalist sedan 2003. Då var han Aftonbladets utsände i Bagdad under den amerikanska invasionen av Irak. Han har rapporterat från en mängd olika länder och ett flertal konflikter: Irak, Afghanistan, Sri Lanka, Libyen, Libanon, Syrien, Israel-Palestina för att nämna några. Han har en Magister i Comparative Literature från University of Colorado at Boulder, USA. 2007 utsågs han till Årets journalist för sin rapportering från Irak.
Urban Hamid
Den motvillige pensionären Urban Hamid, 68, skriver nyheter, analyser och reflektioner för News55. Han sätter alltid människan i fokus och förklarar det stora genom det lilla. Urban har arbetat som frilansjournalist sedan 2003. Då var han Aftonbladets utsände i Bagdad under den amerikanska invasionen av Irak. Han har rapporterat från en mängd olika länder och ett flertal konflikter: Irak, Afghanistan, Sri Lanka, Libyen, Libanon, Syrien, Israel-Palestina för att nämna några. Han har en Magister i Comparative Literature från University of Colorado at Boulder, USA. 2007 utsågs han till Årets journalist för sin rapportering från Irak.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS