Göteborg ska bli bättre för äldre – det ser de äldre i staden till

Arbetar med konkreta förbättringar

Ett av nätverkets viktigaste uppdrag är att ge feedback till stadens verksamheter. Framtidsutvecklarna har bland annat varit med och påverkat Göteborgs stads handlingsplan för åldersvänlighet och bidragit med idéer kring boende, transport och fritidsaktiviteter.

Kerstin Ahlén, medlem i SPF Seniorerna och aktiv i nätverket, berättar:

“Det känns meningsfullt att använda sin erfarenhet för att förbättra staden. Vi blir lyssnade på, och det finns en vilja att göra Göteborg mer åldersvänligt.”

Hon har bland annat deltagit i samtal med masterstudenter om digitalisering, varit med i forskningsprojekt kring värmeböljor och medverkat i stadsplaneringspromenader för att granska tillgängligheten i stadsmiljön.

MISSA INTE: Expert: Sverige beroende av amerikansk IT: “Skyddet avvecklat”

Boendefrågan i göteborg är i fokus

Framtidsutvecklarna arbetar också med boendefrågor och ser behovet av fler anpassade bostäder för äldre. Ingrid Forsman, medlem i SPF Seniorerna sedan 24 år, har engagerat sig i diskussioner om tryggt och tillgängligt boende:

“Vi ska inte behöva bo kvar i en villa utan hiss. Det borde finnas fler små lägenheter med gemensamma utrymmen där äldre kan bo bekvämt och tryggt.”

Hon har också deltagit i samtal om fritidsaktiviteter, digital kommunikation och kollektivtrafikens anpassning för äldre.

MISSA INTE: Pension: Ditt orange kuvert – slöseri med tid? Förutom för två saker

Ökad representation behövs

Ett av nätverkets mål är att engagera fler seniorer från olika delar av Göteborg. Det har varit fler sökande från centrala delar av staden än från exempelvis Nordost, där många invånare har utländsk bakgrund.

Maja Philis menar att det är en viktig fråga att arbeta vidare med:

“Vi vet att det finns äldre i alla stadsdelar som kan bidra med värdefulla perspektiv. Vi måste hitta bättre sätt att nå ut och inkludera fler i vårt arbete.”

Framtidsutvecklarna driver egna initiativ

Utöver att samarbeta med kommunen driver nätverket egna projekt och idéer. Några exempel på initiativ de varit med i inkluderar:

• Diskussioner om hur åldersvänlig staden är, baserat på en enkät med 700 seniorer.
• Samarbete med vård- och omsorgsboenden för att förbättra värdegrundsfrågor.
• Medverkan i forskning om seniorers informations- och kommunikationsvanor.
• Stöd vid utvecklingen av bostäder för äldre genom Boplats Göteborg.
• Testning och utvärdering av utegym och fritidsaktiviteter för äldre.

Ett sammanhang och en röst för seniorer

Bo G Eriksson, en av nätverkets medlemmar, ser en stor potential i att bättre ta tillvara på seniorers erfarenheter:

“Sveriges pensionärer är en enorm resurs. Om vi utnyttjade den kunskap och kompetens vi besitter skulle många samhällsproblem kunna lösas.”

Även Ali Attar engagerar sig, särskilt i frågor som rör generationsmöten och ungdomar:

“Som äldre har vi erfarenhet som kan hjälpa den yngre generationen att undvika misstag. Att bidra med den kunskapen känns meningsfullt.”

Genom Framtidsutvecklarna får seniorer en chans att påverka sin stad samtidigt som de skapar ett socialt sammanhang. Nätverket fungerar både som en röst för äldre och en plattform för att förändra synen på åldrande i samhället.

Göteborg: En stad där alla åldrar räknas

Göteborgs arbete för att bli en mer åldersvänlig stad handlar inte bara om fysisk tillgänglighet utan också om att ändra attityder kring åldrande.

Maja Philis berättar om ett rullatorslopp där en åskådare spontant utbrast:

“Det är kanske inte så farligt att bli gammal ändå.”

Med en åldrande befolkning blir frågor om trygghet, boende och delaktighet allt viktigare. Framtidsutvecklarna visar att äldre kan vara en aktiv del av samhällsutvecklingen – och att deras erfarenheter gör Göteborg till en bättre stad för alla.

Läs mer om ekonomi:

Svenskarnas missuppfattning om semestern kan bli en dyr affär

9 000 fordon får sänkt skatt – påverkas du?

Svenska hushållens sparanden ökar – här lägger vi pengarna