Att blanda ihop satsdelar och ordklasser är inte bara vanligt – det kan ibland vara nödvändigt.
Frank Kummel
Uppdaterad: 02 apr. 2025Publicerad: 02 apr. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Läs mer här
I skolgrammatiken skiljer vi tydligt på ordklasser och satsdelar. Men i praktiken, särskilt i undervisning i svenska som andraspråk, visar det sig att gränserna inte alltid är så viktiga.
I en krönika av Sara Lövestam på Svenska Dagbladet, kritiserar hon och förklarar distinktionen mellan ordklasser och satsdelar.
MISSA INTE: Poliser åtalas efter påtryckningar om påstådd våldtäkt
“Jag kan mig aldrig lära. Vad som är subjekt och predikat”
Ordklasser handlar om vilken sorts ord vi använder – som substantiv, verb och pronomen. Satsdelar beskriver i stället funktionerna i en mening: subjekt, objekt, predikat.
Det sistnämnda definieras som alla verb i satsen – ibland tillsammans med partiklar eller reflexiva pronomen. Men just det gör predikatet till en problematisk term vid undervisning av svensk ordföljd.
I exempel som vi måste hålla ut är predikatet måste hålla ut. Men när meningen vänds till nu måste vi hålla ut hamnar måste och hålla ut på olika platser.
Predikatet blir med andra ord splittrat. Och i ett språk där ordföljden styrs av bestämda regler – som att det finita verbet ska stå på andra plats i huvudsatsen – blir begreppet predikat mer förvirrande än hjälpsamt. Det blir stökigt med satsdelar.
ANNONS
Som en av vinnarna av Grammisgalan 1972, Philemon Arthur and the Dung skrev i en låttext:
“Det var ett förbannat tjat. Om subjekt och predikat”.
MISSA INTE: AI-sensorer i taket – ska förhindra fallolyckor i vården
ANNONS
Senaste nytt
Satsdelar och ordklasser flyter ihop pedagogiskt
Just därför väljer många språkpedagoger att prata om subjekt och verb i ordföljdsundervisning, trots att det tekniskt sett innebär en ihopblandning av satsdelar och ordklasser.
Det finita verbet blir verb 1, och eventuellt följande infinit verb kallas verb 2. Det är enkelt, praktiskt och direkt användbart – och ger eleverna verktyg att bygga korrekta meningar.
Subjektet är den gemensamma nämnaren i alla dessa modeller. Internationellt klassificeras språk ofta som SVO-, SOV- eller VSO-språk, där S står för subjekt, V för verb och O för objekt.
Svenskan brukar beskrivas som ett SVO-språk – men allra bäst som ett V2-språk, där verbet ska stå på plats två.
ANNONS
Grammatiska satsdelar och termer i all ära – men ibland får förståelse gå före principer.
Läs mer om hälsa:
Behandling med östrogen ökar risken för hudcancer
Experten: Fler fall av lungcancer – men orsaken är okänd
Experten: Artros gör ont – men vila hjälper inte
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank Kummel
Frank Kummel är skribent på News55 och skriver om samhällsfrågor som berör.
Frank Kummel
Frank Kummel är skribent på News55 och skriver om samhällsfrågor som berör.
ANNONS
Läs mer här
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS