Svensk självförsörjning i kris – men gröten kan blir räddningen

Spannmål och vallodling dominerar

Odlingen i Sverige domineras av vallodling och spannmålsodling. Dessa grödor utgjorde tillsammans över 80 procent av den totala åkermarken under 2024.

Vallodling är odling av gräs- och klöverväxter som blir grovfoder till nötkreatur och får. Sverige har den högsta andelen vallareal av alla EU-länder.

Runt 40 procent av åkermarken används för spannmålsodling. Under 2024 gav den en spannmålsskörd på 5,15 miljoner ton, vilket med marginal täcker riksbehovet av spannmålsbaserade produkter, även under en kris.

Robert Almqvist förklarar hur svenska potatisfrågan ser ut.

“Den svenska produktionen av matpotatis var 476 000 ton under 2024 och är i nivå med riksbehovet med dagens konsumtionsmönster. Noterbart är att det odlas potatis på endast 1 procent av åkermarken”, säger han.

MISSA INTE: Psykologen: Därför blir semestern inte så lugn som du trodde

Morötter är enda självförsörjande grönsaken under en kris

Av sockerbetor kan man tillverka strösocker och sirap. Produktionen är tillräcklig för att täcka riksbehovet. Av raps och rybs kan man göra matoljor, men totalskörden täcker bara hälften av riksbehovet av rapsolja.

Av trädgårdsgrödorna, frukt och grönt, är Sverige enbart självförsörjande på morötter. All annan frukt och de flesta grönsaker måste importeras.

Under 2023 importerade Sverige över 72 000 ton ris, vilket motsvarar ungefär 1 800 fulla lastbilsekipage. En handelskris med stoppad import av ris från Asien skulle innebära att denna basföda behöver ersättas med mer potatis.

Norrland har sämre förutsättningar

Åkermarkens användning skiljer sig beroende på var i landet vi befinner oss. Det är i Norrland som den största minskningen av åkermark har skett sedan 1950-talet.

I Norrbotten har åkermarken minskat med 63 procent. Den svenska odlingen har blivit mer koncentrerad till slättmarkerna i Götaland.

Robert Almqvist beskriver hur det ser ut i norr, och varför de lider mest under en kris.

“I landets nordligaste delar är växtodlingssäsongen inte tillräckligt lång för att man alltid ska kunna räkna med att grödorna hinner bli tröskmogna före vintern”, förklarar han.

Andra krav på beredskap inför kris idag än förr

Förutsättningarna att vara jordbrukare idag är inte desamma som för 75 år sedan. Det svenska lantbruket har effektiviserats mycket med större maskiner, gödslingsrekommendationer och växtförädling.

Men samtidigt ställs fler krav på jordbruket idag än tidigare. Samhället efterfrågar biologisk mångfald, ett rikt odlingslandskap, giftfri miljö och en levande landsbygd.

Livsmedelsproduktionen i Sverige är beroende av insatsvaror som ofta inte tillverkas här. Diesel produceras på svenska raffinaderier, men från importerad råolja. Mineralgödsel importeras också.

Kött och ost måste importeras under kris

Idag konsumerar Sverige betydligt mer ost, lammkött och nötkött än vår inhemska produktion tillhandahåller. Av animalieprodukterna har Sverige produktion av konsumtionsmjölk och ägg för att täcka riksbehovet.

Om en verklig kris skulle komma skulle menyn bli mycket enklare än idag. Havregrynsgröt med mjölk till frukost. Raggmunk gjord på vetemjöl, potatis, mjölk och ägg till middag.

Till mellanmål kan morötterna användas till morotskaka – en av få desserter som skulle vara möjlig att göra med inhemska råvaror.

“Eftersom vi är ett globaliserat industriland med etablerad världshandel har vi i Sverige vant oss vid att regelbundet kunna äta livsmedel som produceras på andra sidan jordklotet, som exempelvis ris och bananer”, konstaterar Robert Almqvist.

Läs mer om ekonomi:

Lista: De bästa och billigaste begagnade bilarna

Varning: Bedragarnas SMS från falska “Pensionsmyndigheten”

Kris för kontanter – De ska lösa problemet med tomma bankomater