Svenska mammor betalar världens högsta pris för barn

Det osynliga arbetet med barn räknas aldrig

En studie från 2023 har räknat på vad föräldraskap egentligen kostar. Forskarna inkluderade för första gången värdet av det obetalda omsorgsarbetet.

Resultatet var chockerande. Sverige visade sig vara ett av de minst generösa länderna i hela Europa när man räknar in allt.

ILO uppskattar att obetalt omsorgsarbete motsvarar 9 procent av jordens BNP. Det är lika mycket som Tyskland och Japans ekonomier tillsammans.

Men detta arbete syns aldrig i statistiken. Ekonomer brukar inte räkna med det när de pratar om hur generöst ett land är mot barnfamiljer.

MISSA INTE: Professorn varnar: Köp aldrig solglasögon på gatan

Dyrt att vara förälder i Sverige

I höginkomstländer som Sverige är tid dyrt. Varje timme en högutbildad kvinna lägger på barn kunde hon ha tjänat mycket pengar på jobbet.

“Vad du som svensk kvinna förlorar i karriärmöjligheter på att bli mamma är helt enkelt värt mycket mer i kronor”, skriver Katrine Kielos. Staten kompenserar inte för detta.

Dessutom är levnadskostnaderna i Sverige höga. Det drabbar barnfamiljer hårdare än andra enligt studien.

Den svenska modellen med två yrkesarbetande föräldrar skapar också extra kostnader. Någon måste vara familjens “obetalda jämställdhetsprojektledare” och organisera allt.

Den nordiska paradoxen

Forskarna kallar fenomenet för “den nordiska paradoxen”. Staten är generös med transfereringar men totalkostnaden för föräldraskap är ändå skyhög.

När man räknar ihop allt visar det sig att Sverige lägger en av Europas högsta kostnader på enskilda föräldrar. Framför allt på mammorna.

Katrine Kielos menar att Sverige mot sin självbild är ett land där kvinnor betalar ett oproportionerligt högt pris för att bli mammor. Karriären pausas, inkomsten sjunker och det obetalda arbetet ökar.

Regeringen har just tillsatt en utredning om de låga födelsetalen. Kanske är lösningen enklare än man tror – erkänn och kompensera för det obetalda arbetet.

Politiken måste tänka om kring barn

Katrine Kielos avslutar med att ifrågasätta hela idén om att styra födelsetalen politiskt. Det finns andra sätt att finansiera välfärden än med kvinnors livmödrar.

“Du kan höja skatten, bygga fler robotar eller skära ner i staten”, skriver hon. Alla dessa alternativ är enklare än att försöka bedriva finanspolitik genom barnafödande.

Men om Sverige verkligen vill göra något måste landet inse sanningen. Det är inte så generöst mot barnfamiljer som vi tror.

“Kan hela den komplicerade demografifrågan faktiskt vara så enkel?”, undrar Katrine Kielos avslutande.

Läs mer om ekonomi:

Parkeringsböter blir dyrare – nu måste du betala moms på lappen

En av fyra avstår – utebliven vaccinering ett växande problem 

Så skyddar du ditt arv – även om du går bort först