Svenskarna skjuter upp pensionen – staten styr vårt val

När åldersgränsen i pensionssystemet höjdes från 65 till 66 år, valde många att senarelägga sitt pensionsuttag. Men det är inte bara de som är beroende av förmånerna knutna till åldersgränsen som påverkas. En ny rapport från Pensionsmyndigheten visar att nästan var femte person som inte berörs av åldersgränsen också väljer att vänta med sin pension till efter 65 års ålder.

“Den som omfattas av garantipension eller andra grundskydd tar ut pension senare eftersom åldersgränsen styr deras möjlighet att få ekonomiskt stöd. Men vi visar i rapporten att även personer utan dessa förmåner i större utsträckning valde att vänta med sitt pensionsuttag”, säger Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten.

Läs också: Missnöje: Bankerna sänker inte boräntan i linje med Riksbanken

För den mindre grupp som enbart har garantipension blev konsekvensen tydlig: de måste vänta ett år extra innan pengarna betalas ut. Men för den stora majoriteten, som har inkomstpension, gäller fortfarande samma villkor som tidigare. Ändå har beteendet förändrats.

– Det verkar som att människor faktiskt lyssnar på rekommendationen att gå senare, säger Pensionsmyndighetens generaldirektör Anna Pettersson Westerberg till TT.

Fler väljer att skjuta upp pensionen

Enligt myndighetens analys har den faktiska pensionsåldern redan ökat med drygt en månad. Det kan låta lite, men i praktiken innebär det att mer än var sjätte person – 17 procent – har valt att vänta med att ta ut sin pension.

“Att nästan en av fem utan garantipension eller sjukersättning skjuter upp sitt pensionsuttag visar att åldersgränserna i pensionssystemet fungerar som normgivande signaler”, säger Philip Berlin Jarhamn, på Pensionsmyndigheten.

Bakgrunden till de stadigt höjda pensionsåldrarna från statens sida är att vi lever längre. För att inte pensionens storlek ska minskas bör vi jobba längre. Alternativet är att höja avgifterna till pensionssystemet.