Flykten från Port-au-Prince: Våldtäkter och skott

Flykten från Port-au-Prince: Våldtäkter och skottOdelyn Joseph/AP/TTMän springer för att ta skydd från polisens tårgas i centrala Port-au-Prince den 2 april.HaitiTT-APPå knappt tre veckor har fler än 53 000 haitier lämnat landets våldshärjade huvudstad.De flyende måste ta sig genom gängkontrollerade områden, där gängvåldtäkter rapporteras med jämna mellanrum och beväpnade män öppnar eld mot kollektivtrafik. Odelyn Joseph/AP/TTMänniskor köar för ett gratis mål mat vid en anläggning för familjer som tvingats lämna sina hem på grund av våldet. Bild från i mars. 42-åriga Marjorie Michelle-Jean är på väg norrut med sina två barn, sju och fyra år gamla. De har lämnat hemmet i Port-au-Prince efter att husets plåttak upprepade gånger träffats av förlupna kulor.Jag vill att de får leva, säger hon om sina barn. Det är tredje gången familjen försöker fly. De två tidigare gångerna har de tvingats vända tillbaka på grund av vägspärrar.Jag kommer att fortsätta försöka. Det är absolut inte säkert i Port-au-Prince, säger hon.Över 1 000 döda Över hälften av de drygt 50 000 som hittills flytt har tagit sig till landsbygden i landets södra delar. FN uttrycker oro över det höga antalet flyktingar, som väntas fortsätta öka i takt med att situationen i Port-au-Prince urartar alltmer.De här områdena har inte tillräcklig infrastruktur eller resurser för att klara av det höga antalet människor som flyr från Port-au-Prince, säger Stéphane Dujarric, talesperson för FN:s generalsekreterare António Guterres. Över 1 500 personer har redan fått sätta livet till i Haitis skenande våldsspiral. Tungt beväpnade gäng kontrollerar stora delar av huvudstaden, som i flera månader präglats av ständiga skottlossningar, plundringar och bränder. De senaste veckorna har situationen blivit alltmer kaosartad, med döda kroppar utspridda på gatorna och ökad oro för en stundande svältkatastrof.Övergångsråd dröjer I tillägg till gängen har så kallade “självförsvarsbrigader” skapats i uttalat syfte att skipa rättvisa på gatorna. Grupperingarna har upprepade gånger anklagats för att ligga bakom brutala lynchningar och för att ha bränt människor till döds. I skenet av de ökade våldsamheterna avgick i förra månaden den tillförordnade premiärministern Ariel Henry. Det övergångsråd som skulle bildas för att ta fram en ny ledare lyser dock fortsatt med sin frånvaro, efter att lösningen har konstaterats strida mot Haitis konstitution. FN:s människorättschef Volker Türk understryker behovet av en multinationell polisstyrka som kan hjälpa Haitis säkerhetsstyrkor att stävja våldet, rapporterar nyhetsbyrån EFE. Türk manar även till fortsatta samtal för att så fort som möjligt nå en politisk lösning som kan leda fram till nya demokratiska val i landet.Fakta: Vålds- och katastrofhärjat TT Med drygt 11 miljoner invånare är Haiti Karibiens mest folkrika nation. Landet ligger i Karibiska havet, där det delar ön Hispaniola med grannlandet Dominikanska republiken. Ön delades redan på 1600-talet i två delar – en del som hölls av Frankrike och en av Spanien. Efter ett slavuppror utropades 1804 Haitis självständighet. Det nya landet blev det första som avskaffade slaveri. Men någon långvarig stabilitet har Haiti aldrig lyckats uppnå. 1800-talet präglades av fortsatta krig och under 1900-talet avlöste de grymma regimerna varandra. Den senaste epoken kan sägas ha inletts med det katastrofala jordskalvet 2010, med hundratusentals offer. Det följdes tio månader senare av ett storskaligt och dödligt kolerautbrott. Flera val hölls under åren därpå, men resultaten ifrågasattes kraftigt. När president Jovenel Moïse mördades i sitt hem den 7 juli 2021 förvärrades situationen ytterligare. Mordet förblir olöst och i oroligheterna har kriminella gäng tagit kontroll över stora delar av landet.