Toppekonomen: Så kommer världen förändras av färre födda barn

Stora konsekvenser i världen

Samtidigt som världens resurser ska räcka till, ställs den fallande befolkningsökningen inför flera utmaningar. I Sverige måste kommuner börja planera om och skära ned på antalet dagis- och skolplatser. Till 2027 anses behovet minska med 12 procent.

Minskad invandring bidrar också till befolkningsminskningen. Troligt är att vårt pensionssystem kommer att uppleva ett enormt tryck med färre antal personer som ska försörja en växande äldre befolkning som lever allt längre, skrev Dagens PS.

Till slutet av seklet förväntas födslar sjunka till 1,7 barn per kvinna. I dag är den globala siffran i världen 2,2 barn per födande kvinna.

Asien utmärkande i världen med låga antalet födslar

I delar av Asien föds i dag minst antal barn i världen. Korea tar täten: 0,7 barn per kvinna.

“Det beror på två saker. Dels förekommer det könsselektiva aborter i länder som Kina och Indien som gör att det föds färre flickor än pojkar. Dels är barnadödligheten högre”, konstaterar ekonomen Jesus Fernandez-Villaverde. Han är professor i nationalekonomi vid universitetet i Pennsylvania, berättar Dagens Nyheter.

Som konsekvens av detta kan obalanser i könsfördelning uppstå, vilket direkt påverkar antalet barnafödslar.

Den osynliga tröskeln i världen

Enligt Jesus Fernandez-Villaverde har världen bestigit en osynlig tröskel med tilltagande befolkningsminskning. Den har inte tillkommit genom at trycka på en knapp precis, men utvecklats över tid.

Eftersom människor lever längre i dag kommer det att märkas med tiden.

Exakt vad som har fått barnafödande att sjunka plötsligt får bli en öppen fråga, tänker Jesus Fernandez-Villaverde. Utvecklingen har dock pågått sedan 1960-talet, men det plötsliga fenomenet är nytt.

“Vi har haft en nedgång i barnafödande sedan slutet av 1960-talet, och tyvärr ser det ut som att nedgången accelererade runt 2014–2015, alltså före pandemin”, berättar han för DN.

Kanske planeten främjas av denna utveckling?

Både ja, och nej.

“Välmående samhällen bryr sig om miljön. Ekonomiska problem gör att vi bryr oss mindre och skjuter problemen på framtiden. Och vad som kan hända under de kommande 20–30 åren är att välfärdsystemen pressas hårt”.

I fattiga, överbefolkade samhällen med brist på vatten och mat ser dock situationen lite annorlunda ut, vilket riskerar att tränga undan klimatpolitiken. Överlevnaden kommer först.

Att utvecklingen varit mindre dramatisk i Norden kan delvis bero på att man har lyckats justera könsrollerna och skapa bättre balans mellan arbete och familj. Det gynnar också samhället i stort.

Så mäts barnafödande

Ett viktigt mått i befolkningsstatistiken är det genomsnittliga antalet barn en kvinna förväntas föda under sitt liv. Man kallar det också fruktsamhetstalet.

I fjol var siffran 1,45 barn per kvinna i Sverige – den lägsta nivå som någonsin uppmätts.

Läs också:

Sviktande hälsa och skjutglada amerikaner sänker medellivslängden. News 55

Den mörka sanningen om baby boomers. News 55

Vad händer med tillväxten när vi blir färre?. Dagens PS