Våtmarkslag godkänd i EU – trots svenskt nej

Sverige röstade nej, men får ge sig för majoriteten.

Det har skett en förflyttning i rätt riktning, men den är otillräcklig, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på telefon från det avgörande ministermötet i Luxemburg.För att Sverige skulle kunna stödja det här förslaget hade det behövts ytterligare flexibilitet och förståelse för skillnaden mellan olika länders skog och skogsbruk.

Lagen om bland annat återställande av våtmarker och grönområden i städer har varit en infekterad följetong inom EU i mer än ett år.

Den svenska regeringen har länge stretat emot, främst för att skogsnäringen kan påverkas negativt och för hur reglerna får implementeras på nationell nivå.

Sverige har verkat för att den här lagstiftningen ska vara realistisk och genomförbar i den svenska kontexten, säger Pourmokhtari.Nej från Sverige

Trots allt är det förslag som nu har klubbats igenom mycket bättre än ursprungsförslaget, tycker ministern.

Men det räckte ändå inte.

Sverige var bara ett av sex länder som sade nej, tillsammans med Ungern, Polen, Italien, Nederländerna och Finland. När 20 i stället röstade ja kunde ordförandelandet Belgien lägga ner sin röst och ändå få igenom lagen med stöd från länder som representerar nödvändiga två tredjedelar av EU:s befolkning.

Helt avgörande blev att Österrikes gröna miljöminister Leonore Gewessler valde att gå emot sin egen konservative förbundskansler, trots att hon därmed utlöst en rejäl regeringskris på hemmaplan.

Det här beslutet i dag är även för Österrike och för hela kontinenten en seger för vår levnadsförsörjning. Det är en seger för naturen, säger hon efter omröstningen.

Förbundskansler Karl Nehammer hotar med att dra saken till EU:s domstol, eftersom han inte anser att ministerns ja borde räknas. Hans parti, konservativa ÖVP, har även anmält Gewessler för tjänstefel, rapporterar nyhetsbyrån APA.

Träd och bin

I grunden välkomnar Romina Pourmokhtari att EU nu antar ambitiösa mål för att stärka den biologiska mångfalden. Hennes kritik handlar mer om hur det görs.

Naturrestaureringslagen innehåller främst krav på hur medlemsländerna ska återställa minst 20 procent av EU:s land- och vattenyta till år 2030. Här ingår mål som att plantera tre miljarder träd till samma år och öppna upp fritt flöde i totalt minst 2 500 mil av floder och vattendrag.

Även bin och andra pollinerande insekter ska gynnas, med krav på åtgärder som vänder den minskande trenden till senast år 2030.