Vad kostar egentligen ny kärnkraft Sverige?

Vindkraft triumferar över kärnkraft

Deras modell inkluderar fler kostnadsfaktorer än vad som tidigare lyfts fram. De har bland annat räknat på vad som krävs för att förstärka elnätet och hur systemet kan säkras upp vid störningar. 

Slutsatsen är att satsningar på vindkraft i kombination med batterier och gasturbiner ger ett mer kostnadseffektivt system, även om investeringarna behöver styras om.

“Våra beräkningar visar att en satsning på ny kärnkraft på kort sikt innebär klart högre elpriser på grund av uteblivna investeringar i framför allt vindkraft”, menar skribenterna av artikeln. 

MISSA INTE: ”Hellre datavetare än soldater” – AI blir ny frontlinje i svenskt försvar

Elpriserna påverkas bara tillfälligt

Regeringens förslag lyfter fram att ny kärnkraft kan leda till stabilare elpriser. Men enligt studien gäller detta endast under en begränsad tid. 

När reaktorerna väl tagits i drift kan det bli ett tillfälligt överskott av el, vilket pressar priserna något. Men efter ett decennium är priserna tillbaka på samma nivå som i scenarier utan ny kärnkraft.

Förklaringen är att investeringar i billigare kraftslag, framför allt vindkraft, hålls tillbaka när ny kärnkraft kommer in i systemet. Elöverskottet försvinner – och därmed prisfördelen.

Dessutom lever Sverige inte isolerat. Eftersom landet är sammankopplat med övriga Europa påverkas elpriserna i hög grad av vad som sker i grannländerna. Enligt forskarna kommer priserna fortsätta svänga, oavsett energimix.

Vind, vatten och sol pressas undan

Ytterligare en konsekvens av satsningen på ny kärnkraft är att andra kraftslag riskerar att trängas undan. Lönsamheten i både ny vindkraft och befintlig vattenkraft påverkas negativt. Även en livstidsförlängning av existerande reaktorer blir ekonomiskt osäker.

Marcel da Graça menar att det mest rationella sättet att lösa det på är att vänta tills dagens reaktorer fasas ut, innan man satsar på nytt. 

Det skulle minska den totala samhällskostnaden och samtidigt ge plats för de befintliga anläggningarna att leverera el utan att konkurreras ut av subventionerad nyproduktion.

I nuläget visar prognosen att Sverige, utan ny kärnkraft, skulle kunna exportera omkring 10 terawattimmar el per år. Men med kärnkraft som prioriterad satsning – och förnybara investeringar på sparlåga – väntas landet i stället behöva importera motsvarande mängd under den period ny kärnkraft ännu inte är i drift.

Efterlyser helhetsgrepp

Forskarna är noga med att påpeka att de inte förespråkar ett visst kraftslag. Vad de vill se är en mer transparent och förutsättningslös jämförelse av alternativen.

“Skattebetalarna förtjänar en tydlig och förutsättningslös konsekvensanalys av olika vägar för att möta det framtida elbehovet”, säger Marcel da Graça. 

En satsning av den här storleken måste bygga på tillförlitliga data och långsiktig planering, annars riskerar man att hamna fel både ekonomiskt och klimatpolitiskt.

Läs mer om ekonomi:

Kronan stark – så semestrar du billigare utomlands i sommar

Pension: Vilken av de två förvaltningsformerna är bäst?

Kommunens kamp: Husen som ingen vill ta ansvar för