A-
A+

100 dagar av krig – död och förödelse

En familj tar farväl på tågstationen i Lviv i västra Ukraina. Bilden är tagen i april.
En familj tar farväl på tågstationen i Lviv i västra Ukraina. Bilden är tagen i april.
UkrainaTT

Mariupol. Butja. Azovstal. Sievjerodonetsk.

Platser som tidigare förknippats med blomstrande kultur, industri och sömnigt förstadsliv är nu kända för krigsbrott, död och förödelse.

Efter hundra dagar av krig pekar inget på att Rysslands invasion av Ukraina är i närheten av ett slut.

Annons

Annons

Två skadade ukrainska soldater fotograferade inifrån stålverket Azovstal i Mariupol. Bilden är distribuerad av ukrainska militären.
Två skadade ukrainska soldater fotograferade inifrån stålverket Azovstal i Mariupol. Bilden är distribuerad av ukrainska militären.
Områden under rysk kontroll eller med rysk närvaro. 24 februari–1 juni.
Områden under rysk kontroll eller med rysk närvaro. 24 februari–1 juni.

Efter månader av spänningar och en rysk militär förstärkning längs gränsen till Ukraina inleder Ryssland tidigt på morgonen den 24 februari sin storinvasion. Dygnet följs av kaos. Ukrainas motorvägar korkas igen i riktning västerut av flyende människor.

Ett blixtkrig förutspås för den långt större krigsmakten Ryssland. Så blir det inte. Till skillnad från när landet relativt oblodigt olagligen annekterade Krimhalvön 2014 sluter väst den här gången upp bakom Ukraina med vapen och hårda sanktioner mot Ryssland. Samtidigt överraskar Ukraina med sitt hårdnackade motstånd.

Så här har kriget utvecklats sedan storinvasionens inledning för hundra dagar sedan.

.

Krigets första vecka:

Från Kiev i norr till Odessa i söder, från Ivano-Frankivsk i väst till Charkiv i öst vaknar människor till attacker och ett land i krig morgonen den 24 februari.

Natten efter invasionen byter president Volodymyr Zelenskyj kostymen mot en militärgrön t-shirt och visar upp sig med sin stab i centrala Kiev.

Vi är alla här och försvarar vår självständighet och vårt land, och vi ska fortsätta göra det, säger han.

Fördömanden och sanktioner mot Ryssland låter inte vänta på sig. USA, EU och andra länder skickar vapen och fryser ryska tillgångar. Flera sanktionspaket införs sedan, och vapenleveranser och ekonomiskt stöd fortsätter att flöda till Ukraina. Ryssland sparkas också ut från internationella tävlingar och sportevenemang, samtidigt som internationella företag börjar lämna landet.

.

Tillbakadragandet i norr

I krigets inledning avancerar de ryska styrkorna i syd och norr, men Ukrainas motstånd är starkt. Rysslands styrkor tampas med logistikproblem och framstegen går sakta.

En månad in i kriget, i slutet av mars, sker ett skifte. Ryssland börjar dra tillbaka sina styrkor från Kievområdet och riktar fokus österut, mot Donbass.

I kölvattnet av Rysslands framfart kablas fruktansvärda bilder ut över världen. Civila ligger döda längs gatorna, i brunnar och källare. Rapporter om tortyr, våldtäkter och avrättningar får omvärlden att förfasas.

Tre veckor senare, i mitten av april, meddelar ukrainska regeringen att den nya stora offensiven i Donbass har påbörjats.

.

Striden om Mariupol

Hamnstaden Mariupol blir den kanske främsta skådeplatsen för krigets grymheter. I mitten av mars bombas en teater där civila sökt skydd, trots att det utanför står skrivet "barn" på ryska i stora bokstäver. 600 tros dödas i attacken, enligt nyhetsbyrån AP. Människor som lyckas fly den belägrade staden vittnar om brist på i princip allt – mat, vatten, sjukvård och mediciner. Och om en konstant beskjutning som grusar sönder staden.

Det sista ukrainska försvaret befinner sig i veckor i det enorma stålverket Azovstal och vägrar ge upp – tills de den 20 maj slutligen beordras att lägga ned vapnen. De förs till ryskkontrollerade områden. Ukraina säger att man jobbar på att få soldaterna utbytta mot ryska krigsfångar. Ryssland säger att de ska ställas inför militärdomstol. Soldaternas öde är fortfarande oklart.

.

Natoprocessen – ett historiskt ögonblick

Att Finland och Sverige skulle gå med i försvarsalliansen Nato framstår som otänkbart – fram till den 24 februari. Natodebatten seglar upp överst på agendan och stödet för att gå med i alliansen rusar. De två länderna lämnar gemensamt in sina ansökningar den 18 maj.

Ryssland reagerar med hot om motåtgärder och säkerhetsläget kräver en snabb process, enligt samtliga inblandade. Men Turkiet, Natomedlemmen som går en svår balansgång i sin relation till väst och Ryssland, slänger överraskande in ett nej. President Recep Tayyip Erdogan anklagar Sverige för att stötta den av FN, USA och EU terrorstämplade kurdiska gerillarörelsen PKK och kräver åtgärder.

Den "snabba" processen ser nu ut att dröja månader.

.

Offensiven i Donbass

Hundra dagar in i kriget pågår de mest intensiva striderna i öst. Donbassområdet, som utgörs av Donetsk och Luhansk, är sedan 2014 delvis styrt av ryskstödda separatister, med mycket nära ekonomiska och militära band till Moskva.

Ryska styrkor försöker säkra hela området genom att ta kontroll över staden Sievjerodonetsk som utsätts för hård beskjutning och till största del uppges stå under rysk kontroll.

Förutom Krimhalvön kontrollerar Ryssland nu ett område som går som en båge från öster om Charkiv i norr till strax väster om Cherson i syd. Omkring en femtedel av Ukraina är nu under rysk kontroll, enligt Zelenskyj.

.

Krigets offer

Bilder på familjer där kvinnor och barn sträcker sig ut från överfulla tåg för att säga farväl till sina pappor, makar, bröder och vänner har drabbat en hel värld. Enligt FN har över 6,8 miljoner människor flytt Ukraina och ytterligare 8 miljoner beräknas vara på flykt inom landet. De allra flesta av dem är kvinnor och barn.

Krigets dödsoffer råder det ännu oklarheter om. Ukraina hävdar att runt 30 000 ryska soldater har dödats sedan februari, medan brittiska underrättelser gör gällande att det rör sig om runt hälften så många. Uppgifterna om dödade ukrainska soldater är också knapphändiga. Zelenskyj har sagt att ett hundratal dödas dagligen i striderna som nu rasar i Donbass. Mellan 5 500 och 11 000 ukrainska soldater uppskattas av amerikanska underrättelser ha stupat fram till mitten av april. FN:s människorättsorgan (OHCHR) har bekräftat drygt 4 100 civila dödsfall, men siffrorna förmodas vara långt högre.

Kriget har dessutom utlöst en global kris med stigande mat- och bränslepriser. Ryssland och Ukraina, två av världens största spannmålsproducenter, kan inte exportera sina skördar, samtidigt som jord står obrukad i det krigsdrabbade Ukraina. Det slår särskilt mot fattiga länder i Afrika, där runt 40 miljoner människor riskerar drabbas av hungersnöd.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.