A-
A+

"Alla djur ska behandlas med respekt"

Alla djur ska behandlas med respekt och har ett egenvärde, de ska behandlas som kännande varelser, enligt reglerna. Bilden från en annan kycklingfabrikant än Kronfågel. Arkivbild.
Alla djur ska behandlas med respekt och har ett egenvärde, de ska behandlas som kännande varelser, enligt reglerna. Bilden från en annan kycklingfabrikant än Kronfågel. Arkivbild.
EkonomiTT

Djurskyddslagarna är tydliga. Varje djurs egenvärde ska respekteras, och varje enskilt djur ska tas om hand. Ända in i döden.

Ändå accepterar vi att det görs skillnad mellan djurarter – de djur vi kelar med och de vi äter upp.

Annons

Annons

Annons

Annons

Är det skillnad på olika djur? Djuretikern anser det. Arkivbild.
Är det skillnad på olika djur? Djuretikern anser det. Arkivbild.

I slutet på maj avslöjade Aftonbladet att kycklingar skållades utan att vara korrekt avlivade, och att det fanns bajs och maginnehåll på var tredje slaktad kyckling som kontrollerats vid Kronfågels anläggning i Sörmland.

Uppgifterna har orsakat kraftiga reaktioner. Flera stora inköpare, bland annat kommuner, har deklarerat att de inte kommer att köpa in kycklingkött från Kronfågel.

Det som hänt hos Kronfågel är inte i enlighet med de regler som finns för slakt och djurhållning, förklarar Helena Elofsson, djurskyddschef på Jordbruksverket.

Slakt är noggrant reglerat, och reglerna gäller för varje enskilt djur, säger hon.

Alla djur ska behandlas med respekt och har ett egenvärde, de ska behandlas som kännande varelser, enligt reglerna.

Slaktmetoden som används är godkänd, och innebär att djuren först bedövas med gas och sedan sticks i halsen så att blodet rinner ut. Det är i och med sticket som djuret dör i lagens mening. Men hos Kronfågel har något gått snett för de 150 fåglar som nu upptäckts. De var bedövade men inte korrekt stuckna då de skållades.

I måndags meddelade Kronfågel att ägarföretaget Scandi Standars vd Leif Bergvall Hansen fått gå. Men vd:n för själva kycklingföretaget Kronfågel, Mats Hedlund, sitter kvar.

Jag känner att jag har fullt förtroende, säger han till TT.

Ber om ursäkt

Men samtidigt förstår han uppståndelsen.

Först vill jag be om ursäkt. Det är inte så här vi ska göra. Jag förstår att det skapar rubriker, säger han.

Han vill gärna framhålla att fåglarna inte lidit av skållningen, eftersom de var djupt bedövade och inte kunnat vakna igen.

Han understryker också att det handlar om ett fåtal fåglar.

Det är 150 fall av 20 miljoner som slaktats vid anläggningen sedan årsskiftet, men vi har brustit. Vi har en nollvision, säger han.

Helena Elofsson konstaterar att det är lätt att tänka att det gått fel i bara en pytteliten del av fallen och rätt för det mesta, men djurskyddsreglerna är stenhårda. Varje enskilt djur ska behandlas väl, och i enlighet med reglerna, förklarar hon.

I Kronfågels anläggning är det maskiner som sköter både stickningen och skållningen, och avspolningen efter det att djuren avlivats. Maskinen körs i jämn fart, och enligt Mats Hedlund beror problemen inte på att den körts för fort – volymen är godkänd av Livsmedelsverket.

Fågeln hänger i en slaktlina. Då det blir viktvariationer hos djuren kan det göra att maskinen inte känner av rätt, säger Mats Hedlund, och berättar att Kronfågel nu ska diskutera tydligare krav med uppfödarna beträffande storleken på djuren då de slaktas, så att maskinerna inte krånglar.

Det är människor som kontrollerar varje moment, förklarar han. De kontrollerna ska nu skärpas. Både när det gäller avlivningen av djuren och rengöringen efteråt.

Annons

Annons

Glapp mellan regler och acceptans

Helena Röcklinsberg, docent i djuretik och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tycker dock att det finns ett glapp mellan djurskyddslagen och föreskrifterna, som anger detaljerna för vad vi är beredda att acceptera för olika djurarter.

Det finns en zoo-sociologisk skala. Vissa djur värderas högre, som hundar och katter, säger Helena Röcklinsberg.

Men frågan är om det går att förena gott djurskydd med ekonomiskt vinstintresse i industriell djurproduktion, med maskiner som hanterar djuren.

Enligt Helena Elofsson på Jordbruksverket har det inte någon betydelse om det är en maskin eller en människa som sköter slakten. Det viktiga är att den görs på rätt sätt.

Vi ska inte heller romantisera hur slakt sköttes förr i tiden på gårdarna. Dagens slakt sköts av utbildad personal och är styrd av regler och kontroll, säger Elofsson.

Men vi tillåter saker med lantbruksdjur som vi aldrig skulle göra med våra sällskapsdjur, konstaterar Helena Röcklinsberg. Det skulle ses som djurplågeri om hundar och katter avlivades på samma sätt som kycklingar, konstaterar hon.

Hon tror dock att det går att hålla djur på ett sätt som är bra för djuren, och som skulle överensstämma med djurskyddslagen.

Enligt den ska varje djurindivid respekteras och vi ska främja deras välfärd. Så, det blir en helt annan djurhållning än industriell animalieproduktion, säger Röcklinsberg.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Sommaren är här! Prova vårt medlemskap för en krona idag!