-
+

Allt fler häktas – långa häktningar ökar mest

Antalet avslutade häktningar ökade under 2020. Mest ökade andelen som satt häktade längre än fyra månader.
Antalet avslutade häktningar ökade under 2020. Mest ökade andelen som satt häktade längre än fyra månader.
BrottTT

Trots år av tung kritik fortsätter häktningstiderna och den omfattande restriktionsanvändningen att öka i Sverige.

Under 2020 var det andelen som satt allra längst i häkte som ökade mest.

En väldigt olycklig utveckling, anser Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd på Brå.

Annons

Annons

Stina Holmberg är forsknings-och utredningsråd på Brottsförebyggande rådet (Brå). Arkivbild.
Stina Holmberg är forsknings-och utredningsråd på Brottsförebyggande rådet (Brå). Arkivbild.
Häktet i Östersund. Antalet avslutade häktningar ökade med nära fem procent under 2020 jämfört med året innan. Arkivbild.
Häktet i Östersund. Antalet avslutade häktningar ökade med nära fem procent under 2020 jämfört med året innan. Arkivbild.
Sveriges Advokatsamfund efterfrågar en övre gräns för hur länge personer kan sitta häktade i Sverige, säger generalsekreterare Mia Edwall Insulander. Arkivbild.
Sveriges Advokatsamfund efterfrågar en övre gräns för hur länge personer kan sitta häktade i Sverige, säger generalsekreterare Mia Edwall Insulander. Arkivbild.

Sverige har gång på gång fått skarp kritik för häktningarna, bland annat från tunga internationella organ inom Europarådet och FN. Kritiken har främst handlat om allt för omfattande användning av restriktioner, avsaknaden av tidsgränser för häktning samt att det finns för få alternativ till häktning. Det finns även kritik mot att barn häktas med restriktioner och isolering som följd.

Även Norge och Danmark fick tidigare kritik för omfattande användning av restriktioner, men där har man lyckats minska det markant, utan försämrade möjligheter till lagföring, enligt Brå-rapporten "Att minska isolering i häkte" från 2017.

I rapporten pekade Norge ut ökad medvetenhet hos åklagare och domare gällande behovet av att minska andelen isolerade som avgörande för att minska restriktionsanvändningen. Ett tätt samarbete mellan åklagare och kriminalvård för att placera personer som ingick i samma mål på olika häkten var också en viktig faktor.

Så det finns vägar att gå, men sedan handlar det lite grann om hur viktigt man tycker det är i förhållande till att lagföra brott, säger Stina Holmberg som var medförfattare till rapporten.

Fortsätter öka

Preliminär statistik från Kriminalvården visar dock att mycket av det Sverige kritiserats för fortsätter i samma riktning. Antalet "avslutade häktningar", som är det som Kriminalvården för statistik över, ökade med nära fem procent under 2020 jämfört med året innan, till 10 572.

Mest ökade antalet bland personer som satt häktade längst (över fyra månader). Drygt 2 000 personer gjorde det under 2020, jämfört med cirka 1 750 under 2019. Denna grupp har ökat både i antal och i andel under flera år.

Den enda grupp som minskade var de som satt häktade kortast tid (kortare än en månad).

Även restriktionsanvändningen ökade. Drygt 7 600 personer ålades någon form av restriktion vid påbörjad häktning 2020. För året innan var det knappt 6 900.

Vare sig Åklagarmyndigheten eller Kriminalvården har gjort någon analys av vad den fortsatta ökningen av antalet häktade beror på, men sannolikt är det flera faktorer som spelar in.

Annons

Annons

Större utredningar

Stina Holmberg tror att en förklaring kan vara att det är fler stora och komplicerade utredningar nu än tidigare.

Men oavsett om det uppstår fler fall där frågan om häktning blir aktuell skulle man önska att man hittar ett system där man inte får en fortsatt ökning av häktningstiderna, säger hon.

Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Sveriges Advokatsamfund, tror att ökningen delvis beror på straffskärpningar av vissa brott som leder till fler fall av obligatorisk häktning. En annan faktor kan vara polisens genombrott med den krypterade tjänsten Encrochat, som lett till många gripanden.

Även effektiviteten i utredningarna spelar in, tror hon.

Här pekas Nationellt forensiskt centrum (NFC) återkommande ut som bromskloss. NFC inledde en så kallad särskild händelse i februari just för att man enligt avdelningschefen hade "oacceptabelt långa handläggningstider".

Advokatsamfundet och andra har under väldigt lång tid påpekat att NFC:s handläggningstider och svarstider är orimligt långa. Det är inte acceptabelt att det leder till att misstänkta får sitta längre i häkte, säger Mia Edwall Insulander.

Risker med hög beläggning

När antalet häktningar fortsätter öka är det väldigt viktigt att beakta Kriminalvårdens förmåga att hantera det, tycker hon.

Det absolut viktigaste är att Kriminalvården har möjligheter och resurser att placera dem på ett humant och rättssäkert sätt, säger Mia Edwall Insulander, som understryker att det även är en säkerhetsfråga.
Det kan innebära säkerhetsrisker både för personal och för intagna om häkten blir överbelastade och det saknas tillräckliga resurser.

Riksdagens justitieutskott har nyligen skickat ett förslag om hur häktningsreglerna kan förändras på remiss. Där föreslås inga maxtider för häktningar gällande vuxna, men ett övre tak på tre månader för barn.

Brå hade gärna sett ett tak även för vuxna, säger Stina Holmberg.

Men det är en uppgift för politiken. Vi kan bara säga: Kom ihåg att det finns internationell kritik, och kom ihåg att det är ett mycket starkt ingrepp i människors liv.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss