-
+

Anhörigföreningen: "Tacksamma att de dök"

Lennart Berglund, ordförande vid stiftelsen Estoniaoffren och anhöriga (SEA), under en manifestation 2004 på tioårsdagen av Estonias förlisning. Arkivbild.
Lennart Berglund, ordförande vid stiftelsen Estoniaoffren och anhöriga (SEA), under en manifestation 2004 på tioårsdagen av Estonias förlisning. Arkivbild.
EstoniaTT

Journalisten Henrik Evertsson och hans kollega frias från brott efter att ha dykt vid Estonia. Lennart Berglund, ordförande i Stiftelsen Estoniaoffren och anhöriga (SEA), är nöjd.

Det var verkligen positivt, säger han.

Annons

Annons

Journalisten Henrik Evertsson som ledde dokumentärteamet som låg bakom dykningarna och hans kollega frikänns av tingsrätten.

Tingsrätten anser inte att de kan straffas eftersom dykningen genomfördes på ett tyskflaggat fartyg på internationellt vatten. Tyskland är inte ett av de länder som skrivit under överenskommelsen om gravfrid vid vraket och omfattas därför inte av dess bestämmelser, enligt tingsrätten.

Det är klokt resonerat av tingsrätten. De har verkligen accepterat argumenten från försvaret, säger Lennart Berglund, som var på plats under förhandlingen för att visa anhörigstiftelsens stöd för de tilltalade.
Vi tycker de (de tilltalade) gjorde helt rätt. Vi är väldigt tacksamma att de velat göra det här, för nu kanske vi får veta sanningen om förlisningen, säger Berglund.

Strid om bärgning

Tingsrätten anser att Estonialagen, som aldrig tidigare prövats i domstol, strider mot folkrättens principer om att stater inte kan utöva makt på andra staters fartyg som befinner sig på öppet hav. Lennart Berglund säger att han även tycker att det strider mot folkrätten att förbjuda människor från att ta upp anhöriga ur havet, apropå frågan om bärgning efter förlisningen.

Frågan kom att bli en stor tvistefråga bland anhöriga efter katastrofen, och regeringen gav först besked om att man skulle ta upp de omkomna, men ändrade sig sedan för att i stället stifta Estonialagen och förklara att haveriplatsen var en gravplats.

Vi kan inte förstå hur man kan frånta familjer rätten att ta hand om omkomna familjemedlemmar när man vet var de finns, säger Lennart Berglund.

I slutet av januari skickade regeringen ett förslag på remiss om att ändra i gravfridslagen för att möjliggöra dykningar vid Estonia. Bara dykningar på uppdrag av myndigheter för att utreda förlisningen ska tillåtas.

Anledningen till förslaget är Statens haverikommissions begäran om att kunna utföra nya undersökningar med anledning av uppgifterna om tidigare okända hål som framkommit i dokumentären.

Annons

Annons

Vill ha svar

TT: Vad hoppas du det ska leda till?

Att vi får en tydlig förklaring till varför det är hål och hur det har påverkat förlisningen. Det är i princip det vi måste få reda på, säger Lennart Berglund.

SHK bedömer bland annat att man bör undersöka skrovet och särskilt de två tidigare okända hålen som dokumentärfilmarna upptäckte. Sjöbotten runt fartyget bör också dokumenteras, enligt SHK. Man kan även behöva ta prover av både materialet i skrovet och av sjöbotten för närmare analyser.

Syftet med SHK:s preliminära bedömning av de nya uppgifterna, som görs tillsammans med de estniska och finska motsvarigheterna, är att ta ställning till om informationen ger anledning att revidera de slutsatser som drogs i den gemensamma haverirapporten (JAIC) från 1997.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss