A-
A+

Ännu en dyster jobbsiffra från USA

Oväntat svag amerikansk jobbmarknad. Arkivbild.
Oväntat svag amerikansk jobbmarknad. Arkivbild.
ArbetsmarknadTT

För andra månaden i rad skapades betydligt färre nya jobb än väntat i världens största ekonomi i september.

Kompetensbrist och pandemin fortsätter spöka på USA:s arbetsmarknad.

Annons

Annons

Dollarn pressades nedåt och det skakade till både på börser och räntemarknaden när USA:s arbetsmarknadsdepartement redovisade månadssiffrorna för september.

Det är en lång väg tillbaka och det finns lite risk på tillväxtsidan, med ökande energipriser och stödprogrammen har börjat rulla av i oktober – så hushållens inkomster kan komma att börja se lite svagare ut, säger SEB-ekonomen Olle Holmgren.
Coronakrisen är inte helt över. Det är fortfarande ganska mycket smittspridning, vilket kan göra det svårt att öppna skolor. Det slår dels mot de som ska undervisa, dels mot de som har barn och som inte kan gå till jobbet då barnen inte kan gå till skolan, tillägger han.

Dollarn sjönk

Dollarn sjönk till 8:72 kronor, sex öre under torsdagens avstämningskurs, efter statistiken. Och det pekade svagt uppåt för ledande börsindex på Wall Street. Räntan på USA:s tioåriga statsobligation stabiliserade sig kring 1,57 procent, vilket kan jämföras med toppar kring 1,60 procent före statistiken.

Lägre ränta och starkare börs hänger ihop med att en svag arbetsmarknad i USA kan pressa USA:s centralbank Federal Reserve att senarelägga planerade åtstramningar, även om beslutet att börja dra ned på stödköpen kring årsskiftet troligen ligger fast, enligt Holmgren.

Det är risk att det blir nedjusteringar av BNP-prognoserna snarare än uppjusteringar, säger han.

Jobbsiffrorna är en viktig faktor när Fed fattar beslut om ränteläge och stödåtgärder, även om USA:s centralbank precis som Riksbanken utformar penningpolitiken utifrån ett inflationsmål.

Det är viktigt att uppgången fortsätter när det gäller frågan om när räntehöjningarna ska komma, säger Holmgren.

Annons

Annons

Fem miljoner färre jobb

Det skapades enligt de färska arbetsmarknadssiffrorna bara 194 000 nya jobb på USA:s arbetsmarknad, exklusive jordbrukssektorn, i september. Det var inte ens hälften av väntade 500 000 nya jobb, enligt en Reutersenkät. Det är dessutom en rejäl nedgång från augusti, då det skapades 366 000 nya jobb i USA enligt reviderade tal.

Nedgången förklaras främst av betydligt färre nya jobb inom den offentliga utbildningssektorn, enligt SEB-ekonomen Olle Holmgren.

Sysselsättningen har därmed förvisso ökat med 17,4 miljoner personer sedan pandemins bottennapp i april 2020. Men det är fortfarande fem miljoner färre jobb än i februari 2020 – innan pandemin slog till.

Arbetslösheten i september föll samtidigt nedåt 0,4 procentenheter till 4,8 procent, vilket innebär att totalt 7,7 miljoner arbetsföra amerikaner är registrerade som arbetslösa. Nivåerna på arbetslösheten kan jämföras en arbetslöshet på 3,5 procent eller 5,7 miljoner amerikaner i februari 2020.

"Det är lite oroande"

Arbetskraftsdeltagandet sjönk marginellt till 61,6 procent. Det har pendlat mellan 61,4 och 61,7 procent sedan sommaren 2020 och nivån ligger 1,7 procentenheter lägre än i februari 2020.

Det är lite oroande att fler inte kommer tillbaka till arbetskraften i USA, säger han.

Ser man på åldersgruppen 15–64 år ligger arbetskraftsdeltagandet i USA på cirka 73,5 procent, vilket kan jämföras med 84 procent i Sverige.

Enligt Holmgren vittnar statistiken om utbudsproblem på USA:s arbetsmarknad, snarare än att det skulle råda brist på arbetstillfällen.

Att få tillbaka människor till arbetskraften kan bli en större utmaning än de har tänkt sig.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

390kronor

Vår Premiumtjänst fyller ett år – det firar vi med ett kanonerbjudande! Du får ett helår för endast 390 kronor.