Azerbajdzjan kräver reträtt innan samtal

En armenisk soldat avfyrar artillerield vid kontaktlinjen i Nagorno-Karabach, på en bild som skickats ut av Armeniens försvarsdepartement.
En armenisk soldat avfyrar artillerield vid kontaktlinjen i Nagorno-Karabach, på en bild som skickats ut av Armeniens försvarsdepartement.
Azerbajdzjan/ArmenienTT

Armenien säger sig vara redo att förhandla om vapenvila i Nagorno-Karabach.

Dra tillbaka era trupper då, svarar Azerbajdzjan, medan höga smällar och sirener ljuder från den största staden Stepanakert.

Annons

Annons

Enligt Armeniens myndigheter visar denna bild en av explosionerna i Stepanakert, som besköts från azeriskt håll. Bilden har distribuerats av Armeniens försvarsdepartement.
Enligt Armeniens myndigheter visar denna bild en av explosionerna i Stepanakert, som besköts från azeriskt håll. Bilden har distribuerats av Armeniens försvarsdepartement.
Kvinnor och barn läser böcker i ett skyddsrum i Stepanakert, den största staden i Nagorno-Karabach, på torsdagen. Bland de döda finns en del civila, enligt de siffror som redovisats.
Kvinnor och barn läser böcker i ett skyddsrum i Stepanakert, den största staden i Nagorno-Karabach, på torsdagen. Bland de döda finns en del civila, enligt de siffror som redovisats.

Armenien vill diskutera en återgång till vapenvila och kan tänka sig att medla genom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). EU:s ledare sällar sig till Rysslands, USA:s och Frankrikes uppmaning om att lägga ned vapnen så snart som möjligt.

Azerbajdzjan säger nej.

Om Armenien vill se ett slut på denna upptrappning av situationen så ligger bollen hos Armenien, säger Hikmet Hajiyev, utrikesrådgivare till den azeriske presidenten Ilham Aliyev, vid en videopresskonferens enligt AFP.

Armenien måste genast dra sig tillbaka från Nagorno-Karabach, fortsätter han.

Anfaller största staden

Många människor uppges ha blivit skadade i ett azeriskt anfall mot Stepanakert, som är den största staden i Nagorno-Karabach med drygt 50 000 invånare. Efter flera höga smällar ljöd ambulanssirener i staden, rapporterar AFP.

Enligt separatiststyret i staden har de azeriska styrkorna förstört en bro som förbinder utbrytarregionen med Armenien.

På torsdagen uppgav Armenien att fyra drönare skjutits ned nära den armeniska huvudstaden Jerevan. Azerbajdzjan svarade att det inte stämmer.

På fredagsmorgonen meddelade separatisterna att striderna ägde rum "i alla sektorer längs frontlinjen".

Omkring 200 personer har dödats i fem dagars strider, som är de värsta i och kring utbrytarregionen sedan en vapenvila trädde i kraft 1994. Bland de döda finns åtminstone 30 civila.

Separatisterna rapporterar att 158 av deras soldater dödats. Elva civila har blivit dödade och över 60 skadade, rapporterar Reuters utifrån de uppgifter som finns tillgängliga. Azerbajdzjan gör gällande att 19 civila dödats och 55 skadats av armenisk eldgivning, men landet har inte meddelat hur många av dess soldater som dödats.

Annons

Annons

Linde måttligt optimistisk

Vid nyår tar Sverige över ordförandeskapet i OSSE, och får därmed i någon mån konflikten i Nagorno-Karabach i knät. Utrikesminister Ann Linde (S), som är i Georgien för möten om konflikterna i regionen, är måttligt hoppfull om möjligheten till diplomatiska framgångar.

Tyvärr är det så att det skett väldigt få framsteg de senaste decennierna, kriget tog ju slut 1994. Så jag är inte överdrivet optimistisk om att vi ska lyckas göra några stora genombrott, det är jag inte. Men vi kommer att jobba för att komma något närmare en fredlig lösning, säger hon.

TT: Hur ser du på risken att det hela utvecklas till en större konflikt mellan Ryssland och Turkiet?

Det är ju ett av de stora orosmolnen. När det så tydligt blir inblandning från stora makter så riskerar det att eskalera, och då blir det svårare att gå tillbaka till förhandlingsbordet. Det finns framtagna principer för hur man ska komma vidare, men det står tyvärr still och trampar.

"Vi har bevis"

Turkiet, som står bakom Azerbajdzjan i konflikten, har tidigare svarat Ryssland, USA och Frankrike att de inte ska lägga sig i medlingen.

Armenien har anklagat Turkiet för att skicka tusentals syriska rebeller till regionen för att strida för den azeriska armén. I detta har man fått stöd av Syriska människorättsobservatoriet, som bevakar Syrienkriget och uppger att 300 man skickats därifrån av Turkiet.

Vi har bevis, säger Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian till den franska tidningen Le Figaro om det turkiska militära stödet.

Både Turkiet och Azerbajdzjan tillbakavisar dock uppgifter om att syriska rebeller ska ha satts in i striderna.

Ryssland står i utgångsläget bakom Armenien, där man har en militärbas, men har sålt vapen till bägge länderna under en längre tid. Turkiet har tidigare anklagats för att skicka syriska rebeller till konflikten i Libyen, där Turkiet och Ryssland också står på motsatt sida.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons