A-
A+

Brutaliteten större – skjuter för att döda

ForskningTT

Antalet skottskadade som kommer till landets traumaenheter har ökat markant de senaste åren, även knivskadade blir fler.

Majoriteten har skador på hals och huvud, visar en unik studie.

Över hälften av patienterna med skottskador på huvudet dör – och för dem som överlever blir livet aldrig sig likt.

Annons

Annons

Efter flera års nedåtgående trend började det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige att öka under början av 2000-talet. Det som har drivit på ökningen är skottlossningar bland unga män i den kriminella miljön, har Brottsförebyggande rådets undersökningar visat. Tidigare var kniv den vanligaste metoden vid dödligt våld, i dag är skjutvapen nästan lika vanliga.

Det här är något som också märkts av tydligt på flera traumaenheter på landets sjukhus, som tar emot många av dem som faller offer för skjutningarna.

Vi som jobbar med trauma har ju upplevt att antalet ökat och att det blivit väldigt mycket. Så vi ville se om det är så, att vi kunde visa det med siffror, samt titta på hur bra vi hanterar dessa skador, säger Elham Rostami, neurokirurg vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Vill döda

Hon har varit forskningsledare för en unik studie som inom kort publiceras i tidskriften Frontiers in Neurology, där forskare från flera svenska lärosäten för första gången har tittat på registeruppgifter från majoriteten av landets traumaenheter gällande penetrerande våld, som skott- och knivskador, under 2010-talet.

Forskarna har studerat patienter som kommit in med svårare skador under två tidsperioder, 2013–2015 respektive 2016–2018. Över 90 procent av dessa utgjordes av just skott- och knivskador. Gällande skottskador kunde de se en över femtioprocentig ökning mellan första och andra perioden, från 92 till 141 fall.

Man ser en tydlig ökning sedan 2012 av skottskador och man ser också att majoriteten av dem är mot huvud och hals, vilket kan vara ett tecken på brutalitet och att man skjuter för att döda, säger Elham Rostami.

Hälften av de inkluderade patienterna som hade kommit in med skottskador avled senare, visar studien.

Det man ska tänka på är att vi i den här studien inte ser dem som dör direkt, innan de hinner få hjälp. Det finns tecken på att även dessa fall ökar och det tyder på en ännu större brutalitet, säger Elham Rostami.

Annons

Annons

Hjälp dygnet runt

Knivskadorna ökade även de, om än inte lika mycket – från 145 första perioden till 184 den andra. Dödligheten var heller inte lika stor i dessa fall. De flesta som drabbades av skott- och knivskador var i 15–29-årsåldern.

Även för dem som klarar sig med livet i behåll efter en skottskada kan lidandet bli stort. En stor andel kommer aldrig tillbaka till sitt gamla liv igen, enligt Elham Rostami.

De blir invalidiserade och handikappade och klarar sig inte själva. Det är bara runt tio procent som klarar sig relativt sett bra, men många behöver dygnet runt-hjälp, säger hon.

Forskarna kommer nu att gå vidare med att inkludera även dem som hinner dö innan de kommer in till sjukhus, men också mer noggrant undersöka vilken typ av vård de som hunnit in har fått, för att eventuellt kunna rikta resurserna bättre.

Vi behöver titta mer på hur de här patienterna handläggs och vilken vård de får. Är vården likvärdig mellan alla dessa olika traumacenter, eller behöver dessa patienter komma till sjukhus med störst erfarenhet och neurointensivvård för att hantera de med skador mot huvudet, säger Elham Rostami
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.