-
+

Coronaviruset muterar – varje sekund

Coronaviruset är ett så kallat RNA-virus. I dessa virus består arvsmassan av RNA. När virusets protein misslyckas med att kopiera arvsmassan uppstår en mutation.
Coronaviruset är ett så kallat RNA-virus. I dessa virus består arvsmassan av RNA. När virusets protein misslyckas med att kopiera arvsmassan uppstår en mutation.
CoronavirusetTT

Plötsligt har ett antal virusvarianter seglat upp som det stora hotet under pandemin. Men de mutationer vi känner till i dag är bara toppen av ett gigantiskt isberg. För coronaviruset förändrar sig hela tiden, överallt.

Annons

Annons

Flera opinionsbildare och politiker har den senaste tiden krävt stängda gränser och tuffare tag mot "mutationen".

Vi måste ha järnkoll på den här (brittiska) mutationen, sade till exempel KD-ledaren Ebba Busch nyligen till Sveriges Radio P1.

Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet, tycker dock att liknande uttalanden är "lite naiva".

Varför då?

Sars-cov-2 är, som bekant, ett coronavirus. Arvsmassan hos coronavirus består av RNA. Dessa virus har dock den egenheten att de slarvar när de ska föröka sig själva. Det protein som ska kopiera den nya RNA-strängen halkar och slinter. Fel uppstår, det vi till vardags kallar för mutationer.

Exakt hur slarvigt sars-cov-2 är, är det ingen som vet. Däremot tror man sig veta att viruset är förhållandevis stabilt.

Forskare har beräknat att det sars-virus som satte världen i skräck 2003, men sedan försvann, hade en förändringstakt på 0,1 per genom, i praktiken per individ, vilket är ett av de lägsta som någonsin uppmätts för ett RNA-virus.

Om vi räknar med samma mutationstakt för sars-2 har vi att göra med ett virus som är betydligt mer genetiskt stabilt än till exempel influensa, säger Tomas Bergström.

Varje sekund

Det innebär att man borde kunna hitta en ny mutant hos var tionde människa. Detta behöver inte vara ett problem, eftersom de allra flesta mutationer är till virusets nackdel och försvinner.

Men om spridningen är enorm, får den genetiska mångfalden plötsligt betydelse.

Om sars-2 infekterar 100 miljoner människor, så har vi minst tio miljoner varianter just nu, säger Tomas Bergström.

Men egentligen är antalet varianter mycket större än så, säger han, eftersom varje människa därutöver innehåller en mängd "minoritetsvarianter" bland alla de miljarder viruskopior som är aktiva hos en infekterad människa på en och samma gång.

Det här innebär att viruset i princip förändrar sig varje sekund det förökar sig, enligt Bergström.

Om man fortlöpande skulle följa en människa med upprepade virussekvenseringar är det sannolikt att nya varianter dyker upp och tar över under resans gång. Om man översätter det till hela världen och över tid, förstår man komplexiteten, säger han.

Annons

Annons

Svaga data

Den handfull virusvarianter som nu är i fokus är alltså bara toppen av ett gigantiskt isberg.

Av dessa är det framför allt den variant som först upptäcktes i Storbritannien som fått politikerna att gå i spinn. Men kunskapen om dess förhöjda smittsamhet är fortfarande dålig, och vetskapen om dess eventuella farlighet ännu sämre. Därutöver visar beräkningar från Folkhälsomyndigheten att cirka tio procent av alla fall i Sverige redan nu kan sorteras in som den "brittiska varianten".

Hjälper det då att stänga gränserna?

Klart att allting hjälper om man gör en tillräckligt strikt lockdown (nedstängning), som i Wuhan (i Kina), men det har inget land i Europa gjort. Problemet är att man stänger gränserna utifrån svaga data. Den kan vara mer smittsam, men om den inte är det har man stängt i onödan, säger Tomas Bergström.

Att virus muterar är inte så konstigt. Allt liv är i ständig förändring och det är samma biologiska processer vi nu bevittnar, som gjort att vi människor har två ben och ögon att se med, med den skillnaden att det går så oändligt mycket fortare för virus.

Denna vilja att hela tiden förändra sig gör att virus lever på gränsen till det forskarna kallar för "error catastrophy". Framför allt i början då de förändrar sig så mycket att de riskerar att mutera sig själva till döds, vilket kanske var fallet när sars-1 plötsligt försvann.

Livet tolererar helt enkelt inte vad som helst vad gäller genetisk förändring, säger Tomas Bergström.

En enda måltavla

Detta lär dock inte hända sars-cov-2, där evolutionen nu haft över ett år på sig att selektera fram ett närmast perfekt virus i förhållande till oss människor.

En av de viktigaste frågorna just nu är i stället om ett vaccin kommer att fungera, även om viruset fortsätter att förändra sig. Här finns nämligen en tydlig skillnad mot andra virussjukdomar, som mässling, vars vaccin består av levande hela virus. Sådana vaccin är mer stabila över tid, vilket är anledningen till att samma skydd mot mässling kan användas år efter år, utan att det behövs bytas ut.

En uppenbar nackdel med alla de vacciner mot sars-cov-2 som nu finns på marknaden, förutom det kinesiska, är att de alla bara har ett enda protein som immunförsvaret ska reagera på och bilda antikroppar mot: det så kallade spikeproteinet, som viruset använder sig av för att binda till cellen.

Frågan är om det räcker för att inducera ett tillräckligt brett antikroppssvar som viruset inte kan mutera sig ur, utan att tappa i funktion. Därför är övervakning av covid-mutationer så viktig. Hittills verkar det ha gått bra, men den som lever får se, säger Tomas Bergström.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss