A-
A+

Covidreglerna isolerar Kina – positivt för Xi

Kommunistflaggan viftades när den första rundan masscovidtester genomfördes i västra Shanghai 1 april.
Kommunistflaggan viftades när den första rundan masscovidtester genomfördes i västra Shanghai 1 april.
KinaTT

Inte ens läkarbesök har varit tillåtet när Shanghais 26 miljoner invånare stängts in på grund av ett covidutbrott.

Nolltoleransen mot coronaviruset har kostat kineserna mycket och skapat nya verktyg för den totalitära staten att styra folket ännu hårdare.

Det är väldigt praktiskt om man vill avskärma sig från omvärlden, säger Kinakännaren Kristina Sandklef.

Annons

Annons

Utställningscenter har byggts om till lokal för covidsmittade i Shanghai.
Utställningscenter har byggts om till lokal för covidsmittade i Shanghai.
Korgar med mat som ska delas ut till inlåsta invånare. Mattillförseln under nedstängningen har väckt kritik.
Korgar med mat som ska delas ut till inlåsta invånare. Mattillförseln under nedstängningen har väckt kritik.

En man filmas medan han pratar i telefon i ett bostadskvarter i Shanghai .Han tappar fattningen och skriker in i luren.

Vad ska jag äta? Vad ska jag dricka? Ni driver oss in i döden!

Filmen har spridits på sociala medier och blivit en av flera annars sällsynta yttringar av motstånd till Kinas politiska styre som kommit fram under nedstängningen av 26-miljonersstaden. När kritik mot enpartistaten sprids på internet tar det sällan lång tid förrän det plockas ned igen. Men under de senaste veckorna har flera kritiska röster sipprat igenom det hårt bevakade systemet.

Vi vet inte hur allt gick till när Wuhan var nedstängt för två år sedan. I Shanghai bor många fler utlänningar, vilket gör att vi får mer information om vad som händer nu. I Wuhan evakuerades de flesta utlänningar när nedstängningen började, säger Kinaanalytikern Kristina Sandklef.

Men även i Shanghai har antalet utländska invånare och besökare minskat under pandemins gång. Och kineser, som under delar av 2010-talet stod för den största internationella turismen i världen, kan inte heller resa som förut.

Den som reser utomlands får andra influenser, man ser att det inte är covidmisär i västvärlden, vilket kinesisk media målat upp bilden av.

Socialt accepterat

Nolltoleranspolicyn som Kina fortfarande följer till varje pris är beroende av att den kinesiska befolkningen ser västvärldens hantering av coronaviruset som ett totalt fiasko. I USA, med knappt 330 miljoner invånare, har över 986 000 personer dött med covid-19. I Kina, som har över 1,4 miljarder invånare, är den officiella dödssiffran 13 500, färre än Sveriges 18 500 covidrelaterade dödsfall.

Trots de sporadiska ilskeutbrotten som uppstått i Shanghai är acceptansen fortfarande relativt hög bland många kineser, som ser nolltoleransprincipen som nödvändig för "det allmänna goda".

Kineserna offrar väldigt, väldigt mycket för att upprätthålla den här politiken. Övervakningen av kineser har nått nya nivåer, den är mycket större än den någonsin varit.

På flera håll har till exempel digitala värmekameror satts upp som kan mäta personers temperatur på flera meters avstånd. Ens hälsostatus loggas i en app.

Och det är socialt accepterat, säger Sandklef.

Det som orsakat kritik är i stället hur myndigheterna skött själva nedstängningen. Efter en folkstorm kring hur barn separerades från sina föräldrar i de karantänsanläggningar där covidsmittade måste tillbringa 13 dagar ändrades regelverket. Många klagomål handlar också om mattillförseln, som inte nått ut till de instängda invånarna i tillräckligt hög utsträckning. Kineser handlar gärna färsk mat och få hade därför nog med mat hemma för att klara särskilt många dagar. Och i vissa områden har nedstängningen pågått i över en månad.

Annons

Annons

Praktiskt för Xi

Enligt Kristina Sandklef, som bland annat varit säkerhetspolitisk analytiker på Försvarsmakten, kommer nolltoleranspolicyn gentemot covid-19 antagligen hålla i sig lång tid framöver. Definitivt fram till Kommunistpartiets kongress i november, då president Xi Jinping väntas säkra sin tredje mandatperiod.

Även om han anses sitta säkert på sin post så pågår en intern maktkamp inom partiet. Presidentens marknadsfientliga politik, som gjort staten så pass inblandad i företag att de inte längre går att benämna som privata, har särskilt irriterat det politiska skiktet i landets ekonomiska centrum Shanghai.

Efter att coronaviruset först började spridas i Wuhan i början av 2020 sparkades både partisekreteraren och borgmästaren i elvamiljonersstaden.

Problemen som uppdagats under nedstängningen av Shanghai kommer troligtvis innebära att lokala ledare där går samma öde till mötes, säger Kristina Sandklef.

Det är praktiskt för partiet, att man alltid kan skylla på de lokala tjänstemännen.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.