Dagfjärilarna blir färre – så kan du hjälpa

Hoten mot dagfjärilarna tilltar, visar en färsk rapport som SLU Artdatabanken gjort på uppdrag av Världsnaturfonden (WWF).

Veronikanätfjäril och kronärtsblåvinge befaras redan vara nationellt utdöda och nästan en tredjedel av dagfjärilsarterna är rödlistade.

Dagfjärilar som apollofjäril, mnemosynefjäril och väddnätfjäril har dessutom gått ned kraftigt. Dessa arter har försvunnit från stora delar av sitt tidigare utbredningsområde. Sju arter har försvunnit från fem eller fler län.

En symbolart

Fjärilar är en symbolart som vi människor känner igen och älskar. Att de försvinner visar på den allmänna trenden att det går dåligt för den biologiska mångfalden, säger Ola Jennersten, naturvårdsexpert på WWF.

Minskningen av dagfjärilar beror bland annat på att deras livsmiljöer har minskat i takt med att jord- och skogsbruket blivit allt storskaligare under 1900-talet.

För att vända den negativa trenden krävs stora insatser på landskapsnivå och konkreta åtgärder lokalt, enligt WWF. Bland annat ett miljöinriktat jordbruksstöd.

Gillar perenner

Jennersten framhåller också att allmänheten kan bidra. Fjärilslarver får sin näring från växtdelar och fjärilar från blommans nektar.

I Sverige finns det trädgårdar i storlek med Gotland. Om alla trädgårds- eller balkongägare låter producera en äng med blommor från vår till höst skulle det vara en fin symbol.

Speciellt perenner går hem som nektarkällor hos dagfjärilar, tipsar Jennersten.

Han menar också att myndigheter som Trafikverket kan dra sitt strå till stacken genom att inte slå vägkanterna redan vid midsommar.

Jennersten ser också positivt på det förslag som EU presenterade förra veckan om en restaureringslag med tydligare krav för bland annat gräsmarker.