Danske Bank sänker svensk tillväxtprognos

Den konsumentrelaterade tjänstesektorn och delar av detaljhandeln tar stryk i andra vågen av smittspridning, varnar Danske Banks ekonomer, som sänker tillväxtprognosen för svensk ekonomi. Arkivbild.
Den konsumentrelaterade tjänstesektorn och delar av detaljhandeln tar stryk i andra vågen av smittspridning, varnar Danske Banks ekonomer, som sänker tillväxtprognosen för svensk ekonomi. Arkivbild.
EkonomiTT

Danske Banks ekonomer ser fortfarande en stark återhämtning för Sverige i år, med draghjälp från omfattande stimulanser.

Men de sänker tillväxtprognosen. Den andra vågen av coronasmitta har slagit oväntat hårt.

Annons

Annons

Annons

Annons

Ökad smittspridning och skärpta rekommendationer under fjolårets fjärde kvartal och in i första kvartalet i år ställer till det för stora delar av ekonomin, enligt Michael Grahn, Danske Banks svenska chefsekonom.

Såvitt vi kan se slår det inte särskilt mycket mot tillverkningsindustrin, utan det är den är konsumentrelaterade tjänstesektorn och delar av detaljhandeln som tar stryk, säger han.

"Snäppet bättre"

Tillväxtprognosen för Sveriges ekonomi helåret 2021 sänks till 3,4 procent av Danske Banks ekonomer. I oktober i fjol låg deras prognos på en tillväxt på 4 procent.

Fast prognossänkningen är vid sidan av en pandemieffekt också ett resultat av att BNP-fallet 2020 inte blev så dramatiskt som man tidigare räknat med.

Då blir ju rekylen uppåt lite mindre också, säger Grahn.
Så när du tittar på det i termer av BNP-nivå så ser det snäppet bättre ut nu faktiskt, tillägger han.

När det gäller arbetslösheten räknar Michael Grahn, med hänvisning till vakanser samt varsel- och permitteringsstatistik, med att toppen ligger bakom oss. Men den låga inflationen kommer fortsätta utgöra en huvudvärk för Riksbanken – sedan löneavtalen hamnat på rekordlåga nivåer i krisen samtidigt som kronförstärkningen trycker ned den importerade inflationen.

Det är egentligen en omöjlig ekvation, att få ihop det till en tvåprocentig inflation, säger han.

Riksbanken, med ett inflationsmål på 2 procent, har under coronakrisen legat kvar på en styrränta på noll procent – en nivå som gällt sedan räntehöjningen i december 2019.

Annons

Annons

Tillbaka till minusränta

Michael Grahn utesluter inte att det nu slutar med att riksbankschefen Stefan Ingves och hans direktion går tillbaka till minusränta – om de långsiktiga inflationsförväntningarna sjunker ytterligare från dagens nivåer på 1,7 procent.

Sannolikheten för att de tar det steget har ökat, säger han.

Med ett lågt ränteläge som antas hålla i sig ser Danske Bank inga skäl för att luften skulle gå ur vare sig bostadsmarknaden eller börsen, som båda befinner sig på rekordnivåer när 2021 inleds.

Både finanspolitiken och penningpolitiken har gaspedalen i botten. De kanske kan göra lite mer, men i princip är det så maxat som det går. Och det stimuleras i omvärlden, säger Michael Grahn.

Och så länge de nedtryckta räntorna inte tvärvänder uppåt ser han inga skäl till att det skulle bli några stora prisfall för vare sig aktier eller bostäder.

De låga räntorna tvingar ju ut en stor del av investerarkollektivet ut i mer riskabla tillgångar.
Man brukade tala om att du hade en riskfri ränta. Men nuförtiden har man en avkastningsfri risk i stället, när du köper obligationer. Du får ju inget för det.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons