Därför är striden om Högsta domstolen viktig

Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet. Arkivbild.
Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet. Arkivbild.
USATT

De sitter på livstid och har enorm makt. Utnämningen av en ny domare i USA:s högsta domstol kommer att ge eko för lång tid framåt.

Annons

Annons

President Donald Trump har nominerat den konservativa domaren Amy Coney Barrett till Högsta domstolen i Washington, ett beslut som kan få mycket stora effekter.

USA:s högsta domstols särskilda ställning har sin grund i USA:s konstitutions utformning, enligt Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Där klargörs att kongressen, presidenten och domstolarna alla ska balansera och kontrollera varandra. Högsta domstolens viktigaste roll blir att kontrollera att de lagar som stiftas är i enlighet med konstitutionen.

Men den fungerar också som ett slags lagstiftare, kan man säga. Det finns ett antal viktiga frågor där kongressen inte stiftat lagar, men som domstolen till slut fått ta ställning till, och som därigenom blivit gällande lag, säger Erik Åsard.

Ett exempel är aborträtten, som inte är fastslagen i lag av kongressen utan av Högsta domstolen sedan 1973. Detsamma gäller flera andra frågor där kongressen inte lyckats stifta lagar, som frågor om arbetsmarknad och diskriminering.

Domarna är bara nio och de sitter på livstid. Så vad de säger och gör är kolossalt viktigt. Därför förekommer de i nyhetsrapporteringen på ett sätt som jag tror är helt unikt för USA. Det beror på att frågorna är viktiga och berör människor i deras vardag, säger Erik Åsard.

Domstol utnämnde president

Ett konkret exempel som fick enorma effekter var vid valet år 2000. Då stoppade Högsta domstolen en omräkning av rösterna i Florida, vilket i praktiken gjorde George W Bush till president.

Han blev, kan man säga, utsedd av domstolen. Fem domare röstade för och fyra emot, så fem domare i Högsta domstolen betydde mer än miljoner röster i valet. Man kan inte få mer makt än så, säger Åsard.

Eftersom den sittande presidenten har rätt att nominera nya domare om någon skulle gå bort blir Högsta domstolen ständigt en fråga i presidentvalen.

Hela processen är politisk. Varje president kan vid en vakans nominera en kandidat vars värderingar överensstämmer med det egna partiets åsikter. Man tittar tillbaka på vilka domslut som domaren skrivit tidigare, särskilt i de stora frågorna, säger Erik Åsard.

Annons

Annons

Sjukvårdsreform i fara

Den politiska aspekten är särskilt tydlig i år. Strax efter årets presidentval ska Barack Obamas sjukvårdsreform Obamacare tas upp i Högsta domstolen, och vilka domare som då sitter i den blir helt avgörande.

Obamacares fortlevnad blir därmed än en gång en viktig valfråga eftersom Biden och demokraterna kopplar ihop den med HD-utnämningen, säger Erik Åsard.
Joe Biden varnar för att om den här domaren Barrett tillsätts är hela lagen i fara. Varför då? Jo, för att när en del av lagen tidigare var uppe i Högsta domstolen och domaren John Roberts var med om att rädda lagen, då skrev Barrett en artikel i en juristtidning där hon var mycket kritisk till Roberts motivering av Obamacare, säger Erik Åsard.

Att Donald Trump överhuvudtaget planerar att nominera en ny domare är kontroversiellt. När Barack Obama ville göra samma sak under det sista året av sin andra mandatperiod vägrade Republikanerna att ens fråga ut kandidaten, med hänvisning till att det var ett valår.

Nu har man helt vänt på argumentationen, så det är ett grovt hyckleri. Men när man har makten kan man göra så och driva processen framåt, säger Erik Åsard.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons