De kan ta hem årets fredspris

Klimataktivisten Greta Thunberg och organisationen Fridays for future tillhör favoriterna till årets fredspris. Arkivfoto.
Klimataktivisten Greta Thunberg och organisationen Fridays for future tillhör favoriterna till årets fredspris. Arkivfoto.
NobelBryssel, TT:s korrespondent

Greta Thunberg eller världshälsoorganisationen WHO kan få Nobels fredspris i år.

Eller någon annan – som också nämns i den här texten.

Pristagaren hämtas allt oftare ur favoriternas krets.

Annons

Annons

Världshälsoorganisation WHO och dess generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus har även före coronapandemin nämnts som lämplig fredspristagare för sina insatser kring bättre hälsa i världen. Arkivfoto.
Världshälsoorganisation WHO och dess generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus har även före coronapandemin nämnts som lämplig fredspristagare för sina insatser kring bättre hälsa i världen. Arkivfoto.
Ryska människorättsveteranen Svetlana Gannusjkina – här med två unga syriska flyktingar – har i flera år nominerats till Nobels fredspris. Ingen från det forna Sovjet har fått priset sedan siste presidenten Michail Gorbatjov hedrades år 1990. Arkivfoto.
Ryska människorättsveteranen Svetlana Gannusjkina – här med två unga syriska flyktingar – har i flera år nominerats till Nobels fredspris. Ingen från det forna Sovjet har fått priset sedan siste presidenten Michail Gorbatjov hedrades år 1990. Arkivfoto.
Den tidigare fängslade Reuters-journalisten Wa Lone och hans kollega Kyaw Soe Oo har prisats för sin rapportering om situationen för rohingyerna i Myanmar (Burma). Kanske kan deras insatser nu uppmärksammas med Nobels fredspris. Arkivfoto.
Den tidigare fängslade Reuters-journalisten Wa Lone och hans kollega Kyaw Soe Oo har prisats för sin rapportering om situationen för rohingyerna i Myanmar (Burma). Kanske kan deras insatser nu uppmärksammas med Nobels fredspris. Arkivfoto.
Somaliska aktivisten Ilwad Elman omnämns som tänkbar fredspristagare tillsammans med bland andra libyska Hajer Sharief och sudanesiska Alaa Salah. I så fall blir det tredje året i rad som afrikaner prisas av den norska Nobelkommittén. Arkivfoto.
Somaliska aktivisten Ilwad Elman omnämns som tänkbar fredspristagare tillsammans med bland andra libyska Hajer Sharief och sudanesiska Alaa Salah. I så fall blir det tredje året i rad som afrikaner prisas av den norska Nobelkommittén. Arkivfoto.
Fängslade uiguren Ilham Tohti fick EU-parlamentets Sacharovpris 2019 och ses som tänkbar vinnare även av Nobels fredspris. Senast en dissident i Kina hedrades – då Liu Xiaobo fick priset 2010 – ledde det dock till stor och långvarig irritation från Peking gentemot Norge. Arkivfoto.
Fängslade uiguren Ilham Tohti fick EU-parlamentets Sacharovpris 2019 och ses som tänkbar vinnare även av Nobels fredspris. Senast en dissident i Kina hedrades – då Liu Xiaobo fick priset 2010 – ledde det dock till stor och långvarig irritation från Peking gentemot Norge. Arkivfoto.

I början av 2000-talet möttes offentliggörandet av Nobels fredspris flitigt av samma reaktioner som genom åren omgärdat litteraturpriset.

Vem då? undrade många världen över om fredspristagare som Shirin Ebadi (2003), Wangari Maathai (2004) och Mohammed Yunus (2006).

De senaste åren syns dock en annan trend. Flera av 2010-talets pristagare har antingen tillhört huvudfavoriterna på förhand eller åtminstone varit bland de mest omnämnda, som etiopiske premiärministern Abiy Ahmed i fjol, kongolesiske läkaren Denis Mukwege året dessförinnan och Colombias president Juan Manuel Santos 2016.

Dags för Greta?

Lägger man till det faktum att pristagaren ofta är någon som egentligen var favorit något år tidigare så finns en given huvudkandidat till klockan 11 på fredag då den norska Nobelkommittén säger sitt.

Och det är någon som har många anhängare, inte minst i Sverige.

Jag hoppas och tror att det blir Greta Thunberg. På ett effektivt och väldigt skickligt sätt har hon satt strålkastarljuset på den stora ödesfrågan – klimatet – och även gett barn och unga en väldigt stark röst, säger Radiohjälpens generalsekreterare Kristina Henschen till TT.

Thunberg och organisationen Fridays for future tillhörde favoriterna redan i fjol. I år nämns de främst sida vid sida med FN:s världshälsoorganisation, WHO – självklart med anledning av coronapandemin.

Annons

Annons

Vinnare i öst?

Att coronan slagit till i huvudsak efter nomineringstidens utgång den 31 januari ligger dock WHO i fatet. Samma sak gäller för flera andra områden där de inblandade mycket väl annars skulle kunna uppmärksammas med ett fredspris – till exempel demokratirörelsen i Belarus, med presidentkandidaten Svetlana Tichanovskaja i spetsen.

Att lyfta fram henne eller den kvinnorörelse som har spelat en väldigt stor roll vore ett sätt att verkligen lyfta fram situationen i Belarus, på ett bra sätt. Det har också varit en väldigt uttalad ickevåldsstrategi, säger Martin Uggla, ordförande i Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter.

Han kan se flera andra goda kandidater i det område som en gång var Sovjetunionen.

Memorial i Ryssland vore ett väldigt bra val. De har funnits länge och har gjort oerhört viktiga insatser under lång tid, säger Uggla till TT och nämner även krimtataren Abdurasjid Dzjeparov som lämplig pristagare.

Pressfrihet?

I Norge finns samtidigt starka röster som talar för att uppmärksamma pressfrihet och journalister som kämpar i motvind mot krig och diktaturer.

Henrik Urdal på fredsforskningsinstitutet Prio har satt Kommittén för att skydda journalister (CPJ) i topp på sin spekulationslista och nämner även Reportrar utan gränser (RSF) och diverse skribenter och medier i Ryssland, Turkiet och Myanmar.

Att man har trovärdiga källor för information är viktigt för stabiliteten också i demokratiskt högt utvecklade länder, säger Urdal till nyhetsbyrån NTB.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons