Desinformation in i det sista inför valet

Instagraminlägg från valet 2016 som Facebook slog fast att kom från Ryssland.
Instagraminlägg från valet 2016 som Facebook slog fast att kom från Ryssland.
USATT

Robotringningar, konspirationsteorier och falska varningar. Tidigare USA-val har varit omgärdade av desinformation. Årets val är inget undantag, enligt professor Young Mie Kim.

Mönstren är liknande, säger hon.

Annons

www.krisinformation.se

Annons

www.krisinformation.se

Både valet 2016 och mellanårsvalet 2018 drabbades av omfattande desinformation som spreds via sociala medier.

Bland annat riktades desinformationskampanjer speciellt mot ickevita väljare i jämna delstater, för att få dem att helt enkelt strunta i att rösta, berättar Young Mie Kim, professor vid University of Wisconsin, som fokuserar sin forskning på digitala mediers roll i politisk kommunikation.

Ickevita väljare i jämna delstater mottog nästan tio gånger så mycket väljarundertryckande budskap som vita väljare i andra delstater 2016, säger hon.

Speciellt i år

I år har det ryktats om röster dumpats av postarbetare. Det har också förekommit uppgifter om så kallade robotsamtal där väljare uppmanats att hålla sig hemma, och hålla sig säkra – landet över, enligt Kim.

Det här valet är speciellt på grund av pandemin. Avskräckande desinformation om poströstning eller förtidsröstning är bland det vanligaste förekommande på sociala medier i år, säger hon.

Bland annat har det ryktats om röster dumpats av postarbetare. Det har också förekommit uppgifter om så kallade robotsamtal under valdagen där väljare uppmanats att "stay home, stay safe" – håll er hemma, håll er säkra – landet över, enligt Kim.

Det verkar vara samordnade insatser, men vi vet inte så mycket om vem som ligger bakom, säger hon.

Annons

Annons

"Ingen stor skillnad"

Hon har ännu inte samlat in alla data från årets val, och kommer fortsätta att följa utvecklingen även de närmaste dagarna, eftersom hon räknar desinformation om valresultat, att kandidater utses som segrare för tidigt, och liknande.

När det gäller omfattningen av hur många som tar emot desinformationen är de antagligen färre än 2016. Men vi har sett alla typer av väljarundertryckande budskap, och allt det som jag förespådde skulle ske kring jämna delstater och ickevita verkar ha infriats, så det är ingen stor skillnad mot tidigare.

Flera sociala medier-plattformar har i år tagit krafttag för att undvika desinformation, och allmänheten och medier är mer medvetna om problemen.

Men Kim betonar att inläggen är svåra att upptäcka, om de inte blir väldigt virala.

Mönstren är liknande, trots plattformernas märkningar och policies, säger hon.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons