Det här innebär nya lagen om könstillhörighet

Det här innebär nya lagen om könstillhörighetMark Earthy/TTOm två veckor röstar riksdagen om en ny lag om könstillhörighet. Arkivbild.PolitikTTRiksdagens socialutskott har ställt sig bakom en ny lag om att lättare kunna ändra juridiskt kön.Debatten om lagen har varit intensiv. KD och SD är emot. De andra partierna är för – men inom dem finns stora slitningar. Det här handlar lagen om: Ändra juridiskt kön. Det nya lagförslaget vill göra det lättare att byta juridiskt kön. Åldersgränsen ska sänkas från 18 till 16 år, med målsmans godkännande. Det ska inte heller behövas en könsdysforidiagnos – att könsidentiteten inte stämmer överens med det födda könet och att det innebär ett lidande – utan det ska räcka med en vårdkontakt innan. Det föreslås att en person som har fyllt 16 år ska få det kön som framgår av folkbokföringen ändrat efter en förenklad prövning, genom en i normalfallet enklare medicinsk utredning, av könsidentiteten. En ansökan för ett barn görs av barnets vårdnadshavare med barnets skriftliga samtycke. . Kirurgiska ingrepp. Förslaget innehåller också en förändring som gäller könsbyte genom kirurgiska ingrepp. I dag krävs tillstånd från Socialstyrelsen för att genomföra ett sådant ingrepp. Det ska inte behövas i framtiden. Ingrepp ska, som i dag, föregås av en utredning inom hälso- och sjukvården och kunna utföras på personer som har fyllt 18 år. För avlägsnande av könskörtlarna kvarstår åldersgränsen på 23 år, om det inte föreligger synnerliga skäl. . Hur ställer sig partierna? Flera partier ser det som en viktig reform för att förbättra livsvillkoren och stärka friheten för transpersoner. Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna är emot. De andra partierna är för, men inom dem finns intern splittring. Bland annat förs en het debatt inom Socialdemokraterna, där kvinnoförbundet med Annika Strandhäll i spetsen är emot. Inom Moderaterna har flera anonyma källor vittnat om att statsminister Ulf Kristersson vill se den nya lagen, medan andra i partiets riksdagsgrupp är emot. Även i Liberalerna har slitningar uppstått där kvinnoförbundet inte tagit ställning i frågan. . Varför är de emot? En av invändningarna är att könsdysforidiagnoser har ökat mycket de senaste tio åren, och att det inte är helt klarlagt vad det beror på. I en reservation skriver KD och SD att psykiatrisk samsjuklighet är vanligt hos de som söker vård för könsdysfori. En annan invändning är att frågan behöver utredas mer innan man fattar beslut. Byte av juridiskt kön görs enligt motståndarna till något lättvindigt, vilket öppnar för missbruk. . När ska lagen träda i kraft? Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Omröstning blir den 17 april i år.Niklas Svahn/TT