A-
A+

Det talar emot snabb utbyggnad av ny kärnkraft

Forsmarks kärnkraftverk. Arkivbild.
Forsmarks kärnkraftverk. Arkivbild.
EkonomiTT

Många sätter sin förhoppning till att ny kärnkraft kan vara på plats i Sverige i början av 2030-talet. Mycket talar för att arbetet tar längre tid än så.

Det finns ett starkt intresse av att sälja in det här som en ganska snabb lösning, men det är det inte, säger Max Åhman, docent i miljö- och energisystem.

Annons

Annons

Från och med mars 2024 kan förbudet mot att ha fler än tio kärnkraftsreaktorer i Sverige hävas, om regeringens nya förslag går igenom. Då blir det även möjligt att bygga kärnkraft på andra platser än där det redan står reaktorer, allt enligt överenskommelserna i Tidöavtalet.

Fram tills att det står en ny reaktor på plats, redo att producera el, återstår fortfarande en hel del arbete.

I dag sätts mycket av hoppet till mindre reaktorer, så kallade små modulära reaktorer (SMR), där regeringen även vill korta tillståndsprocesserna för nya reaktorbyggen.

Enligt Max Åhman, docent i miljö- och energisystem vid Lunds universitet, finns det dock en övertro på att många av kraven går att snabba på.

Det är en spännande utveckling. Det finns ett starkt intresse av att sälja in det här som en ganska snabb lösning, men det är det inte, det kommer ta tid. Vi har inte byggt kärnkraft på väldigt länge i Sverige, säger han.

Sju års byggtid

Vattenfall har sedan tidigare inlett en utredning om att bygga två nya mindre reaktorer vid Ringhals kärnkraftverk. Förstudien ska vara klar vid årsskiftet 2023–2024, och om förutsättningarna ser lovande ut kan en första reaktor tas i drift i början av 2030-talet.

Max Åhman tror att det snabbaste sättet att få nya reaktorer på plats är, likt Vattenfalls plan, att börja på de platser där verksamhet redan finns, bland annat då kommuner har vetorätt i frågan.

I Ringhals är det nog inga problem att få folklig acceptans att bygga ut kärnkraften, säger Max Åhman.

Att en första reaktor skulle vara färdig i början av 2030 ser han däremot som ett önsketänkande.

Byggtiden internationellt tar i genomsnitt sju år. Vissa har lyckats göra det snabbare, men det är enbart byggtiden. Innan det ska man utreda och bestämma sig för att göra det, och miljöpröva. Det är ganska många år däremellan innan du får lov att sätta spaden i marken, säger Max Åhman.

Annons

Annons

Kompetensbrist ett problem

Teknikkonsultbolaget WSP kartlade nyligen möjligheterna för utbyggnaden av SMR i Sverige. I rapporten presenteras två scenarier. I det ena, och enligt WSP mer troliga av dem, står en första ny reaktor på plats kring 2035 och sex stycken till 2050.

I det andra scenariot kan ny kärnkraft vara på plats redan i slutet på 2020-talet. Men för att det ska blir verklighet måste Sverige bland annat ta en "proaktiv" roll i utvecklingen av SMR. En annan faktor som talar emot en snabbare takt är den rådande bristen på kompetens.

Carl Berglöf, kärnkraftsexpert på Energiföretagen, håller med om att en första SMR-reaktor sannolikt tar längre tid att få fram.

Det bygger på att tillståndsprocesserna löper på fint och att myndigheterna har goda resurser att kunna arbeta effektivt och att det inte blir några förseningar på vägen, säger han.

Likt Vattenfalls plan kommer varje SMR-reaktor att ha en effekt på 300 MW. Det kan jämföras med Sveriges idag största kärnreaktor, Oskarshamn 3, som har en maxeffekt på 1 450 MW.

Enligt Carl Berglöf är det även nödvändigt att uppdatera kärntekniklagen som mer är utformad efter byggena som gjordes på 1970- och 1980-talen.

Den är väldigt anpassad efter att man bygger enstaka stora reaktorer och att det är process som görs väldigt sällan, säger han.
Branschen efterfrågar ett typgodkännande så att det går fort att få tillstånd för flera reaktorer när Strålsäkerhetsmyndigheten väl utvärderat en modell, att man bara behöver göra vissa kompletteringar gällande den specifika platsen.

Avfallsfrågan delvis löst

En annan viktig fråga handlar om avfallet. Efter decennier av arbete och debatt godkände den socialdemokratiska regeringen förra året Svensk kärnbränslehanterings (SKB) plan och metod för att slutförvara det radioaktiva avfallet, som ska förvaras i urberget i Forsmark i 100 000 år.

Tillståndet gäller enbart avfallet för de reaktorer som finns i dag. Nya reaktorer kräver nytt regeringsbeslut och en ny miljöprövning, men enligt Carl Berglöf ska inte det vara ett lika stort hinder som tidigare.

Tekniken är framtagen så man behöver inte ägna 40 år att ta fram en ny slutförvaringsmetodik. Det arbetet är redan gjort, så det är en ren tillståndsfråga helt enkelt, säger han.

Frågorna som behöver besvaras är som sagt många innan ny kärnkraft finns i Sverige. För investerare som är beredda att gå in med stora summor pengar är långsiktig politisk stabilitet den kanske allra främsta.

Förra energiöverenskommelsen överlevde i tre år. De som vill gå in som aktörer vill se en långsiktig överenskommelse, att det här kommer att kunna byggas och inte avbrytas i tillståndsprocessen för att opinionen vänder. Även det talar för att det här kan ta lite längre tid, säger Max Åhman.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.