A-
A+

Dygnet kortare – jorden snurrar rekordfort

En klassisk bild av jorden tagen från Apollo 10 år 1969.
En klassisk bild av jorden tagen från Apollo 10 år 1969.
ForskningTT

Tycker du att dagen susar förbi? Kanske är det ingen slump. Jorden har börjat snurra snabbare, och i somras slogs ett nytt rekord.

Även om marginalerna är minimala, kan det få stor betydelse för hur vi räknar tiden – och få sajter att krascha.

Annons

Annons

Den 29 juni i somras hade jorden bråttom. I stället för den vanliga rotationstiden på prick 24 timmar kapade planeten 1,59 millisekunder. Och det var inte första gången som vår planet snurrade snabbare än vanligt.

Det har pågått under en tid. Jorden har ganska anmärkningsvärt snabbat upp farten sedan 2015. Dygnet i fråga var något kortare än dygnet före och dygnet efter, även om det inte var dramatiskt, säger Judah Levine, professor i fysik vid University of Colorado Boulder, som bland annat jobbar med att definiera amerikansk standardtid.

Så hur gjordes den här upptäckten? Mycket exakta atomur jämförs regelbundet med jordens rotationshastighet. Den beräknas i sin tur med hjälp av radioteleskop runt om i världen, som mäter ankomsttiden från radiosignaler från olika stjärnor, som kan användas för att att mäta jordens vinkel.

Överraskande

Varför jorden plötsligt fått upp farten är något oklart. För Fred Watson, professor och rådgivare åt australiska regeringen när det gäller astronomiska ting, kom det snabba dygnet som en överraskning.

Vi vet att rotationen på lång sikt saktar ned. Det är därför vi då och då infört skottsekunder. Mycket av den minskningen beror på månens dragningskraft på jorden, då månen tar energi från jorden.

Den effekten gör i sin tur att månen knuffas bort från jorden, cirka 3,78 centimeter om året.

Flera faktorer kan förklara den plötsliga ökningen av rotationen. Bland annat handlar det om relationen mellan planeten och atmosfären, och mellan den yttre delen av planeten och dess kärna. Den globala uppvärmningen med smältande isar vid polerna kan också påverka.

Jorden är inte sfärisk. Och den har ett flytande inre och en rörlig mantel med skorpan ovanpå. När du dessutom adderar vätska på ytan, med haven, och en atmosfär som rör sig runt och påverkar rätt mycket, så kan du se de här fluktuationerna, säger Watson.

En människa märker så klart inte av den uppsnabbade rotationen, inte ens på sikt. Problemet är att man internationellt bestämt att vår tidräkning, som normalt sett följer atomklockorna, ska stämma överens med jordens rotation.

Om man inte gör något åt det så kommer jorden i osynk med atomklockorna, och dagens internationella lagstiftning gör att om de diffar mer än en sekund, så måste man anpassa dem, säger Watson.

Annons

Annons

Negativ skottsekund i antåg

De senaste årtiondena – då jorden snurrat långsammare – har man löst det med skottsekunder. Hittills har det införts 37 skottsekunder sedan 1972. Rent praktiskt går det till så att klockan slår 23.59.59, 23.59.60, 0.00.00 och så vidare.

Det var tio skottsekunder första gången, och ytterligare 27 sekunder sedan dess, förklarar Levine.

Nu kan det i stället bli så att en sekund om några år kan behöva skalas bort, om jordens rotation fortsätter att vara snabbare än tidigare.

Vi kan behöva införa en negativ skottsekund om sex-sju år, men det är en stor osäkerhet, säger Levine.

Det har aldrig tidigare hänt, och även vanliga skottsekunder är på sina håll ett gissel, framför allt inom techvärlden. Enligt Meta (tidigare Facebook) leder skottsekunder till kraschade program och förstörd data. Sajterna Reddit och Linkedin kraschade exempelvis vid införandet av en skottsekund 2012, och samma sak hände Instagram och Netflix 2015. Twitter fick bekymmer med fel i tidangivelserna för när användare hade twittrat.

Hur en negativ skottsekund skulle påverka är oklart, men Meta varnar för "förödande effekter på mjukvara som förlitar sig på klockor".

"De som hanterar hårdvaruinfrastruktur får lida för varje skottsekund", skriver bolaget, som helt enkelt vill att systemet slopas.

"Utan diskussioner"

Levine säger att teknikbolagens sätt att lösa skottsekundsproblemet är en bov i dramat. Olika teknikjättar har valt olika metoder, bland annat att "dra ut" den extra sekunden under en längre period. På Meta smetas – vilket metoden kallas – sekunden ut över 17 timmar för att undvika krascher. På andra företag används andra tekniker.

De här metoderna har hittats på av några företag, vilket är olyckligt, säger Levine och fortsätter:
De har bestämt vad som är bäst för dem utan diskussioner om vad som är bäst ur ett internationellt perspektiv.

Men varför ska vi egentligen krångla med skottsekunder? En dryg halvminut på 50 år berör ju ingen vanlig människa.

Levine håller med.

Men den internationella standardtiden används också för navigations- och astronomiska syften, och är länken mellan tiden och jordens position.

Exakta tabeller

Olika himlakroppars positioner förs in i mycket exakta tabeller, och de blir snabbt inexakta om tiden – eller rättare sagt dygnet – börjar springa i väg. Till slut skulle vi stå inför två helt olika standardtider.

Så det är viktigt att det finns en koppling mellan astronomisk tid och atomisk tid, och utan skottsekunder bryts den länken gradvis, och det finns en hel klass av applikationer och publikationer som skulle förstöras vid en sådan lösning, säger Levine.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.