-
+

Ekofascism – nazistiska idéer i klimatskrud

Blommor vid en minnesplats för terrordådet i Christchurch i Nya Zeeland 2019, då 51 människor mördades av en terrorist som kallade sig själv för ekofascist. Arkivbild.
Blommor vid en minnesplats för terrordådet i Christchurch i Nya Zeeland 2019, då 51 människor mördades av en terrorist som kallade sig själv för ekofascist. Arkivbild.
SamhälleTT

Attacken mot en minkfarm i Sölvesborg hösten 2019 kan enligt domen i Nacka tingsrätt spåras till den så kallade ekofascismen. Begreppet är för många nytt – men idéerna i stort är gamla. Mycket av inspirationen hämtas från Nazityskland.

Det har återfunnits av en ny generation högerextrema som ett svar på klimatkrisen, säger forskaren Maria Darwish.

Annons

Annons

Jonas Trolle, chef för Centret mot våldsbejakande extremism (CVE). Arkivbild.
Jonas Trolle, chef för Centret mot våldsbejakande extremism (CVE). Arkivbild.

Två unga män dömdes under torsdagen för att ha bränt ned en minkfarm i oktober 2019, och tingsrätten konstaterar att framför allt den ena av männen har haft ett politiskt motiv grundat i den högerextrema ideologin ekofascism. Enligt både åklagaren och Säpo som utrett händelsen var åtalet det första i sitt slag där ekofascism pekas ut som ideologiskt motiv.

Det är många som hajar till när de hör begreppet ekofascism, för man tänker ofta att det är kopplat till den autonoma vänstern, säger Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism.
Men det är en ideologi som kännetecknas av en samhällskritik och naturromantik, och att drastiska lösningar behövs för problem med överbefolkningen. Här finns även rasbiologi och ett nationalsocialistiskt arv.

Blod och jord

Maria Darwish är doktorand i genusvetenskap vid Örebro universitet och har skrivit en avhandling om ekofascismens förhållande till bland annat genus och klimatförnekelse. Hon säger att det framför allt går att koppla ekofascismen till det nazistiska begreppet blod och jord (blut und boden).

Blod och jord bygger på att rasidentitet är tätt sammankopplat med jorden eller landet, det vill säga området som man menar tillhör "sin ras", säger hon.
Och kommer någon utifrån som inte tillhör den tilltänkta "rasen" anser man att det ödelägger ekosystemet.

Det hänger samman med att nazister hävdar att det precis som i djurriket finns olika raser av människor, säger Darwish.

Människan är ju så klart en art, inte flera. Men nazister vill inte att människor från olika delar av världen ska få barn tillsammans, för då blandas gener från olika arter, enligt dem.

Annons

Annons

Vit stat

Målet för anhängarna är därmed att skapa ett vitt samhälle, där människor är separerade – och att var och en ska vara "där de hör hemma", säger Jonas Trolle.

Man vill ha gränser både för ekologin, naturen och mänskligheten, säger han.

Det är dock tydligt att man inte anser att alla människor är lika mycket värda. Kvar finns idén om den vita överhöghetens förträfflighet, säger Trolle.

Innebär då allt detta att ekofascister delar syn på klimatet med vetenskapen — vill de exempelvis att Parisavtalet uppfylls?

Nja, svarar Maria Darwish.

Inom ekofascismen är man mer intresserad av den närmare miljön, som avskogning och ren luft. De är väldigt emot allt som har med globala avtal att göra, de är ju anti-intellektuella och litar inte på vetenskapen.

Sådan skepsis bygger på antisemitiska konspirationsteorier om att judar och en "global elit" styr världen med målet att utradera den vita människan, säger Darwish.

Så vad gäller Parisavtalet anser man nog att sådana avtal ska brytas och att varje område eller folkslag tar hand om sitt.

Risk för ökning

Gällande det aktuella fallet i Sölvesborg är det enligt Jonas Trolle uppenbart att de misstänkta hade inspirerats på internet, vilket är vanligt när det kommer till dagens radikaliseringsprocesser.

Gemensamt för många av de extremiströrelser som i dag får fäste är att de saknar tydlig struktur och ledare. I stället diskuteras det fritt på nätet, där tankarna snabbt kan få spridning.

Vad gäller just ekofascismen ser han en risk, även om han inte vill förstora den, i att människor kan lockas av vad som först framstår som ett harmlöst värnande om miljön.

Och att det där sedan finns insmuget ett budskap som är ett radikaliserande extremistmoment. Det är ju problematiskt.

Även Maria Darwish tror att ideologier som ekofascism kan få fäste på ett annat sätt nu än tidigare.

Det finns i dag ett starkt krisnarrativ i världen generellt, och fascism trivs i samhällen i kris.

Dessutom pekar allt åt fel håll vad gäller klimatkrisen, säger hon. När det då finns gammalt nazistiskt tankegods som hanterar sådana frågor, och där en tydlig lösning pekas ut, blir det tacksamt för nutida extremister att anamma de idéerna, vilket nu verkar ske, säger Maria Darwish.

Det har återfunnits av en ny generation högerextrema som ett svar på klimatkrisen.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss