A-
A+

Ekonom: Liten risk för galopperande inflation

Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.
Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.
EkonomiTT

Inflationssiffrorna från USA visar på högre prisstegringar än väntat – hela 6,2 procent. Mycket, men ingen chocksiffra, enligt SEB:s chefsekonom.

Annons

Annons

Inflationen i USA för oktober offentliggjordes på onsdagen – 6,2 procent på årsbasis, vilket var högre än väntat, enligt Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.

Det var mer än vi trodde, och mer än konsensus. Dessutom gäller siffrorna inte bara en kategori utan lite av varje. Men vi vet att det ser ut så här i USA nu. Det är ingen chocksiffra, säger han.
Vi är inne i en period av kraftigare inflationstryck.

Kraftigare inflationstryck

Ska vi kanske oroa oss över en galopperande inflation framöver? Nej, det ska vi inte, tycker Jens Magnusson.

Vi vet att USA och Storbritannien ligger högt nu, den här siffran bekräftar den bild som finns. Jag tror att inflationen faller tillbaka, men det sker inte på en gång utan successivt under 2022, säger Jens Magnusson.

Visst finns risken för en högre inflation, men inte heller Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid IFN, tycker att vi ska oroa oss.

Det mest sannolika är att den högre inflationen är övergående. Men det går inte att utesluta att inflationen permanent kommer upp på en högre nivå, säger han.

En hel del av den stigande inflationen verkar på många håll hänga ihop med pandemin, förklarar han, med tillfälliga nedstängningar, leveransproblem och transportbekymmer, samtidigt som efterfrågan på varor ökat mer än väntat när vi förskjutit vår konsumtion från tjänster mot varor under pandemin.

Det här är förmodligen tillfälliga förändringar. Men så finns det annat också, säger han, och pekar på övergången till en grön ekonomi, och ett stigande pris på utsläppsrätter.

Annons

Annons

Inflationsförväntningar

Dessutom, om inflationsförväntningarna stiger så kan det göra att inflationen som nu drivs av bristsituationer och högt kapacitetsutnyttjande förstärks, förklarar han.

Då börjar företagen höja priserna därför att de tror att andra ska höja, och löntagarna börjar kräva kompensation för förväntade ökningar av levnadskostnader. Men det har vi inte sett ännu, säger Lars Calmfors.

Fast hur stark inflationsvåg vi får beror på hur centralbankerna agerar, enligt Lars Calmfors.

Det kan finnas en teoretisk risk att centralbankerna inte höjer räntorna så mycket som skulle behövas eftersom det kommer att försvaga statsfinanserna i länder med hög offentlig skuldsättning.

Begränsad spridningsrisk

Ändå, det mest sannolika är att vi inte får en galopperande inflation, tror han. Till skillnad från på 1970-talet så behöver inte inflationen i stora länder sprida sig till resten av världen eftersom vi i dag har rörliga växelkurser, enligt Lars Calmfors.

Jens Magnusson tror att centralbankerna har effektiva vapen mot stigande inflation, och att de också kommer att använda dem om det behövs, även om det blir med en rätt stor försiktighet. Höjer centralbankerna räntorna så är skuldsatta hushåll, företag och stater känsliga, tror han.

Jag tror att det biter. Men, det kommer med en kostnad i form av högre utgifter för hushållen och bromsad arbetsmarknad och tillväxt. Så det finns goda skäl att inte springa iväg, säger han.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.