A-
A+

Erdogans pengaspel kan bli hans fall

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan riskerar att förlora kommande presidentval. Arkivbild.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan riskerar att förlora kommande presidentval. Arkivbild.
TurkietTT

Stora delar av det turkiska folket lider till följd av valutakrisen, vilket har fått president Recep Tayyip Erdogans opinionssiffror att falla i takt med lirans värde.

Många ur oppositionen verkar ha slutet på Erdogans era inom synhåll, säger Turkietkännaren Paul Levin.

Annons

Annons

Kö för att köpa bröd i huvudstaden Ankara den 1 december. Matpriserna har skjutit i höjden till följd av Erdogans ständigt sänkta styrräntor.
Kö för att köpa bröd i huvudstaden Ankara den 1 december. Matpriserna har skjutit i höjden till följd av Erdogans ständigt sänkta styrräntor.

Han har kallat det sitt "ekonomiska självständighetskrig". Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har till många ekonomers förvåning insisterat på en sänkt styrränta, samtidigt som den turkiska valutans värde rasar. Vad är det han försöker uppnå?

Om jag ska vara helt ärlig så vet jag faktiskt inte. Det är svårt att förstå hur han tänker, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

Spekulationerna om varför Erdogan för den penningpolitik som han gör, med förstörd ekonomi för miljoner turkiska hushåll som följd, är däremot många: Är besluten till exempel baserade i teologi, att ränta anses vara dåligt enligt islam? Eller har det att göra med en politisk bedömning, att presidenten tror att höga räntor är impopulärt bland väljarna? Eller handlar strategin i själva verket om att personer nära Erdogan har stora lån och därför är beroende av låga räntor?

Det har till och med framförts teorier om att han vill låta ekonomin gå till botten före nästa val, att han inte ser någon annan utväg och i stället ska försöka skylla på omvärlden, säger Paul Levin.

Och så finns givetvis den officiella förklaringen till de ständiga räntesänkningarna: att Erdogan vill stimulera ekonomin, satsa på tillväxt och export, som gynnas av ett konkurrenskraftigt lågt valutavärde.

Fast få seriösa ekonomer ser detta som en rimlig väg att gå, säger Levin.

Omges av ja-sägare

Under Erdogans många år vid makten, först som premiärminister mellan 2003 och 2014, därefter som president, har allt mer kommit att centraliseras kring honom som person.

En milstolpe skedde med grundlagsändringen 2017, då en stor del av den beslutsfattande makten flyttades till presidenten, som med tiden har kommit att bli mindre tolerant gentemot personer som inte håller med honom.

De sparkas ut, och han omger sig i stället av lojalister, ja-sägare och släktingar, vilket påverkar kompetensen, säger Levin.

Senast 2023, då Erdogan suttit vid makten i två decennier och landet firar 100 år som nation, ska Turkiet gå till val.

Erdogans parti, AKP, har redan förlorat makten i flera viktiga städer i lokala val. Oppositionen driver hårt för att nyval ska ske så snart som möjligt, med anledning av den ekonomiska krisen och Erdogans allt svagare ställning i opinionsmätningarna.

I dagsläget verkar det väldigt svårt för honom att faktiskt lyckas vinna nästa val, säger Levin.

Annons

Annons

Fruktar maktövertagande

Även om presidentens politik har fört Turkiet mot autokrati är det just Erdogans förmåga att framställa sig som en "folkets man" och vinna val som hans makt grundar sig på. Hans kontroll över traditionella medier och förmåga att använda statliga medel till valkampanjerna har hjälpt honom sitta tryggt på sin post.

Men nu när befolkningen anser att de lider som en direkt konsekvens av hans politik – med upptrissade matpriser och allt dyrare el att värma bostäderna med under de kalla vintermånaderna – så känner oppositionen vind i seglen.

Detta kan däremot innebära att Erdogan tar ett slutgiltigt steg bort från den demokratiska processen. Enligt Paul Levin finns det en risk att Erdogan för första gången struntar i valprocessen helt och hållet.

Om han håller val och förlorar, vilket allt i nuläget tyder på, vad kommer han göra då? Det är inte särskilt vanligt förekommande att auktoritära ledare lämnar ifrån sig makten frivilligt, säger Paul Levin.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.