A-
A+

Etnografiska granskar Kongo-mission

Konstnären Roberto N Peyre och koreografen Marcus Doverud under den performance som är en del av verket 'Sonaxis'. Pressbild.
Konstnären Roberto N Peyre och koreografen Marcus Doverud under den performance som är en del av verket "Sonaxis". Pressbild.
KonstTT

Det nya verket "Sonaxis" på Etnografiska museet undersöker sambanden mellan etnografi, kolonialism och den svenska missionsrörelsen.

Utgångspunkten är bland annat gamla ljudklipp från museets arkiv.

Annons

Annons

Annons

Annons

Med 'Sonaxis' vill konstnären Roberto N Peyre belysa gränslinjen mellan etnografi och konst. Pressbild.
Med "Sonaxis" vill konstnären Roberto N Peyre belysa gränslinjen mellan etnografi och konst. Pressbild.

Konstnären Roberto N Peyre har gett sig in i basutställningen om den svenska missionen i Kongo på Etnografiska museet i Stockholm. Han kallar det en intervention eftersom han gör en rad olika nedslag i den redan befintliga utställningen: audiovisuella installationer, omflyttningar och övertäckningar.

Jag ger mig på det som redan finns. Jag har plockat ut olika etnografiska objekt och tagit in andra för att vända på strukturer, synsätt och maktordningar, säger han.

Digert ljudarkiv

Peyre har utgått från museets ljudarkiv och bland annat fastnat för inspelningar från Kongo som gjordes av etnografen och missionären Bertil Söderberg på 1950-talet. Söderbergs inspelningar av sång, berättelser och samtal har länge legat orörda, men de ger i sig ögonblicksbilder av den svenska missionens inflytande på livet i dåtidens Kongo-Brazzaville.

Roberto N Peyre har riktat in sig på gränslinjen mellan den tidiga antropologin, den kristna missionen och den materiella kulturen. Han hoppas att "Sonaxis" kan hjälpa till att rikta en kritisk blick mot den nordeuropeiska självbilden och historieskrivningens involvering i den koloniala historien.

Rasismens historia, konstruktioner av vithet och svarthet, är helt beroende av produktionen av de här materialen, säger han.

Annons

Annons

Byter roller

Men verket belyser också gränslinjen mellan etnografi och konst. Inom etnografin kan ett objekt gå från att vara stöldgods till att bli trofé och därefter souvenir, för sedan 100 år senare anses vara ett konstobjekt.

2021 finns också en diplomatisk dimension om huruvida stulna objekt ska lämnas tillbaka. Där blir det stulna objektet, konstobjektet, en diplomatisk nyckel. Objekten byter liksom roller på ett väldigt ambivalent sätt. Det sätter allt i en intressant dager som väcker nya tankar och frågeställningar, säger Roberto N Peyre.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss